Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - XX. Döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själv. Anblicken av andra människor, ljudet av deras ord,
erinringarna — allt var för honom en plåga. Hans
omgivning kände detta och kom ofrivilligt i hans närvaro att
avhålla sig från all otvungenhet i rörelser och tal, tillstadde
sig icke att ge uttryck åt sina egna önskningar. Hela hans
liv gick helt upp i känslan av lidande och önskan efter
befrielse.
Hos honom försiggick tydligen en inre omvälvning, som
skulle få honom att se på döden som på ett uppfyllande av
hans önskningar, en lycka. Förr hade varje särskild önskan,
som framkallats av ett lidande eller en brist, såsom hunger,
trötthet, törst, kunnat tillfredsställas genom de kroppsliga
livsfunktionerna, som framkallade en känsla av lättnad,
men nu kunde lidandet och bristen icke avhjälpas, varje
försök därtill framkallade blott ett nytt lidande. Och
därför samlade sig alla önskningar till en enda — begäret att
bli befriad från alla lidanden och deras upphov, kroppen.
Men för att uttrycka detta begär efter befrielse saknade
han ord, och därför talade han icke härom, utan fortsatte
vanemässigt att fordra tillfredsställande av önskningar,
som icke mer kunde uppfyllas. — Lägg mig på andra sidan,
— sade han, och strax därefter begärde han, att man skulle
lägga honom som han legat förut. — Giv mig buljong. Tag
bort buljongen. Berätta någonting, varför tiger ni. — Och
så fort man börjat tala, slöt han ögonen, visade trötthet,
likgiltighet och avsky.
Tionde dagen efter ankomsten till staden blev Kitty
sjuk. Hon överfölls av häftig huvudvärk och kräkningar
och kunde under hela förmiddagen icke lämna sängen.
Doktorn förklarade, att sjukdomen berodde på
överansträngning och oro, och föreskrev, att hon skulle ha
psykiskt lugn.
Efter middagen steg emellertid Kitty upp och gick som
vanligt medtagande sitt handarbete till den sjuke. Han såg
strängt på henne, då hon trädde in, och log föraktligt, då
hon sade, att hon varit sjuk. Denna dag harklade han sig
ideligen och stönade jämmerligt.
— Hur känner ni er? — frågade hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
