Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yttrade hon med det gladlynt listiga leende, med vilket ofta
kvinnor bruka tala om en älskad mans fördolda, endast av
dem kända egenskaper. — Ser du den där stora
byggnaden? — Det är ett nytt sjukhus. Jag tror det kommer att
kosta mer än hundra tusen. Det är för närvarande hans
käraste företag. Och vet du, hur det blev av? Bönderna
hade begärt att få slåtterängarna för billigare avgift, vill
jag minnas, men han nekade, och jag förebrådde honom
för att vara snål. Naturligtvis skedde det inte bara därför,
men det var en medverkande orsak till att han började
planera ett sjukhus för att visa, att han inte var snål, ser du.
Om man så vill, c’est une petitesse, men jag håller av
honom ännu mer för detta. Och snart får du se vårt hus.
Det är från hans farfars tid, och ingen förändring har
vidtagits med det till det yttre.
— Vad det är vackert! — sade Dolly med ofrivillig
förvåning betraktande ett präktigt med kolonnrader prytt
hus, som nu framträdde inramat i den skiftande grönskan
av åldriga träd.
— Det är vackert, inte sant? Och från översta
våningen har vi en underbar utsikt.
Vagnen körde in på en grusströdd gårdsplan prydd med
en liten blomsterträdgård, i vilken två arbetare voro
sysselsatta med att kring en blomsterrabatt lägga en inhägnad
av pimpstenar. Här stannade den framför en överbyggd
inkörsport.
— Å, de har redan hunnit före! — sade Anna,
varseblivande ridhästarna, som just leddes bort från förstutrappan.
— Den där hästen är vacker, inte sant? Det är ett sto. Det
är min älsklingshäst. För hit den och skaffa ut socker. Var
är greven? — frågade hon tvenne paradlivréklädda
lakejer, som skyndat fram. — Å, se där är han! — sade hon efter
att ha fått syn på Vronskij, som åtföljd av Veslovskij kom
dem tillmötes.
— Var skall vi låta furstinnan bo? — sade Vronskij på
franska vänd till Anna och hälsade därpå för andra gången
på Darja Alexandrovna, innan han ännu hunnit få svar på
sin fråga. — Jag tror, i stora balkongrummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
