Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde delen - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inlägg. Han mulnade vid Katavasovs ord och framförde en
avvikande åsikt.
— Det lönar sig inte att ta saken på det viset. Här är
det inte fråga om att förklara ett krig, utan blott att ge
uttryck åt en mänsklig, kristlig känsla. Man dödar våra
bröder, människor av vårt blod och vår tro. Nå, låt oss inte
ens fästa oss vid, att det är bröder och trosförvanter. Man
dödar barn, kvinnor och åldringar. Mot detta uppreser
sig känslan, män av ryska folket ila till för att bispringa
de nödställda och göra ett slut på dessa fasor. Föreställ dig,
att du komme gående på gatan och finge se druckna män
i färd med att mörda en kvinna eller ett barn. Jag skulle
tro, att du inte ställde dig att fundera på, om krig förklarats
mot sådana människor eller inte, du skulle nog störta mot
dem och söka skydda den förorättade.
— Men jag skulle inte döda, — sade Levin.
— Jo, det skulle du.
— Jag vet inte. Om jag såge något dylikt, skulle jag
ge mig hän åt den känsla, som omedelbart uppstode inom
mig, men hur jag skulle handla, kan jag inte på förhand
säga. Men en dylik omedelbart framkallad känsla finns det
inte, kan det inte finnas inför det förtryck, dessa slaver
fått erfara.
— Törhända saknar du den känslan. Men den finns hos
andra, — sade Sergej Ivanovitj med missnöjt mulnande
uppsyn. — Inom folket lever arvsägnen om de rättrogne,
som lida under »de gudlöse Hagarssönernas» ok. Folket har
fått höra om sina bröders lidanden och det har gjort sin
röst hörd.
— Må vara, — sade Levin undvikande, — men jag har
ingen erfarenhet av det. Jag tillhör själv folket och har
ingen känsla av något dylikt.
— Så är det med mig också, — sade gamle fursten. —
Jag vistades i utlandet, läste tidningarna, och sanningen att
säga, trots de bulgariska ohyggligheterna kunde jag inte
förstå, varför alla i Ryssland plötsligt hade gripits av sådan
kärlek till de slaviska bröderna, medan jag själv alls inte
kunde spåra någon sådan kärlek hos mig. Jag blev riktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
