Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenoler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^Ferment
111
qväfvehaltiga, med deägghviteartade
ämnena beslägtade kroppar, hvilka
bildas i de lefvande cellerna. De äro
lösliga i vatten och glycerin samt
medfölja kolesterm, kalciumfosfat
o. d., då de fällas ur lösningar, som
innehålla enzym, hvilket förhållande
man använder för deras erhållande
i mer koncentreradt tillstånd.
Enzymen kunna torkas i fast form, t.
o. m. vid 100°, men förlora sin
reaktionsförmåga, om lösningen
upphettas till kokning. De
förekomma såväl i växt- som i
djurkroppen och äro de vigtigaste
orsakerna till ämnesomsättningen i de
lefvande organismerna. Deras
verkan består hufvudsakligen i
hydra-tionsprocesser, d. v. s. de föranleda
att de ämnen, som sönderdelas,
upptaga vattnets beståndsdelar och
dervid bilda nya ämnen. Så bildas af
stärkelse och flere «nzym
sockerarter, maltos och dextrin, af
ägghviteämnen peptoner, af fett feta syror
och glycerin, af glykosider
sockerarter och andra ämnen, af
rörsocker dextros och lævulos. Den
kemiska verkan af enzymen är således
i grund och botten samma kemiska
process, som framkallas af vatten
vid hög temperatur eller af utspädda
syror. De senares verkningar äro
fullt jämförliga med enzymens, så
mycket mer som syrans mängd
förblir oförändrad. Äfven inom den
oorganiska kemien förekomma
förlopp, som påminna om
ferment-verkningar. Exempelvis kan
anföras syrgasutvecklingen, som
framkallas genom uppvärmning af ett
underklorsyrligt salt med koboltoxid.
Dervid bildas antagligen i första
hand, på bekostnad af det underklor*
syrliga saltet, en mycket obeständig
koboltsyra (CoO3), som genast
sönderdelas i koboltoxid (Co2 O3) och syre:
CO 3NOCl2CO 3NCl
3 = Co203+30.
Ett annat fall erbjuder
mangan-superoxids inverkan på
vätesuperoxid, hvarvid vatten och syre bildas.
Dessa fenomen kunna således tolkas
såsom en oafbruten serie af
föreningar och sönderdelningar,
hvarvid en af de reagerande kropparna
ständigt regenereras. För att kunna
förklara syrors verkan på stärkelse
och socker, får man tänka sig att
syran med det ämne, som
sönderdelas, ger med etersyrorna analoga
föreningar, hvilka af vatten sönder^
delas, så att syran regenereras. Af
analogien tvingas man antaga att
enzymens verkan är likartad. Man
har derför ett faktiskt stöd. Uti
den tropiska frukten papaj
förekommer ett enzym, som på
ägghviteämnen verkar alldeles som
magsaftens pepsin, d. v. s. förvandlar
dem till peptoner. Om man inlägg
ger fibrin i en lösning af papaj in
och sedan tvättar det med vatten,
qvarstannar papajinet i förening med
fibrinet, och det utöfvar sin verkan,.
om fibrinet lägges i vatten af
kroppstemperaturen. Här synes således
enzymet ha ingått, en lös kemisk
förening med fibrinet, hvilken vid
lämplig temperatur under vattnets
inflytande sönderdelas i pepton och
oförändradt enzym, som derefter kan
angripa nya mängder fibrin.
Enzymen hafva i hög grad olika
verkningar. En del, diastas i malt,
ptyalin i spott och ett af
bukspottens ferment, verka på
stärkelseklister och gifva dermed maltos och
dextrin. Andra enzym, t. ex.
magsaftens pepsin, ett af bukspottens
och det nyss nämda papajinet,
inverka på ägghviteämnen och gifva
med dem peptoner; emulsin i
män-del sönderdelar glykosider, och. ett
af bukspottens enzym sönderdelar
fett. Den temperatur, vid hvilken
».::,., «._*^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
