Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glykoser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glykoser—Groning
145
noklorättiksyra. Det bildar stora.,
färglösa, sött smakande kristaller
samt är både syra och bas. Flere
i djurkroppen förekommande ämnen
äro derivat af glykokoll, t. ex.
hip-pursyra och glykokolsyra.
Glykoser benämnas sockerarter
af formeln C6H12O6, hvilka
utmärkas deraf att de kunna, genom
jäst direkt försättas i spritjäsning
samt reducera alkalisk koppar- och
silfverlösning. De äro aldehyder
-eller ketoner till de sexatomiga
alkoholerna mannit och dulcit samt
hydrat af de egentliga sockerarterna,
rörsocker och mjölksocker, af hvilka
de uppkomma genom inverkan af
utspädda syror eller ferment. Se
Drufsocker, Galaktos och Lævulos.
Glykosider, ett slags eterartade,
icke flyktiga föreningar af glykoser
med andra ämnen af olika natur,
företrädesvis aromatiska. De
förekomma allmänt i växtriket,
utmärkas vanligen ajf bitter smak och
sönderdelas af ferment eller utspädda
syror, under upptagande af vattnets
beståndsdelar, i glykos och andra
ämnen. Exempel: salicin,
amygda-lin och arbutin.
Glödgning, upphettning af ett
ämne, så att det utstrålar ljus. Vid
omkr. 400°—500° råka kroppar i
rödglödgning. Ljus rödglödgning
motsvarar temp. 1,000° och
hvitglödgning 1,200°—1,300°.
GlÖdvaX. Se Förgyllning.
Gradering, koncentrering af
saltlösningar på det sätt, att de
pumpas upp och fa rinna öfver en hög
stapel af risknippor (gradérverk),
■der de fördelas öfver en stor yta
och afdunsta. Gradering användes
hufvudsakligen för afdunstning af
koksalt- och vitriollösningar (t. ex.
vid Falun).
Grafit, Blyerts, allotropisk
modifikation af kol, förekommer som
Cleve. Kern. Lex.
mineral i naturen (Sibirien, Ceylon)
och bildas, då smält tackjern
stelnar. Den är svart, ogenomskinlig,
mjuk och aflärgande, leder
elektricitet, antändes i ren syrgas vid stark
upphettning samt är olöslig i alla
lösningsmedel, syror och alkalier.
Den användes till smältdeglar, till
ingnidning af gjutjärnspjeser och
till blyertspännor äfvensom i
galvanoplastik, för att göra oledande
ämnen, t. ex. gips, ledande för
elektricitet.
Granulering, en smält metalls
fördelning i korn, sker med
lättsmälta metaller på det sätt, att de
smältas och skakas i en med krita
utfodrad låda, ända tills de stelna,
eller ock i en tunn stråle hällas i vatten.
Granulösa. Se Stärkelse.
Groning. Vilkor för groningen
äro fuktighet, syrehaltig atmosfer och
en viss temperatur, olika för olika
slags frön. Sädesslagen erfordra
minst + 7° för att gro, tropiska
växter 45°—50°. För öfrigt varierar
temp. för ett och samma slags frö
med luftens fuktighet. Närvaro af
syre är absolut nödvändigt. I en
atmosfer, som innehåller ’/s vol.
syre, gro icke frön, eller, om de gro,
afstannar utvecklingen ganska snart.
Den gynsammaste
sammansättningen af atmosferen tyckes vara [\z
syre och ZJ3 qväfve. I luft, som är
rikare på syre, påskyndas
groningen allt för mycket, och plantan
blir svag, till följd af allt för stark
kolförlust. I klorhaltigt vatten gro
frön lättare än i rent vatten,
hvilket måhända beror derpå att fri
klor sönderdelar vatten och frigör
syre, som i utvecklingsmomentet
underlättar groningen. Direkt
solljus är icke nyttigt under
groningen, sannolikt till följd af frönas
uttorkning. Jämn fuktighet är
nämligen oundgängligen nödvändig. Den
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
