Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ur kinematografiens historia - 14. Teatern kontra filmdramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 62 —
Han var kanske i viss mån vår Jules Verne, stundom
sökte han bli vår Zola. Det sista lyckades inte så bra. Men
han hade ett stolt och varmt hjärta, och han hade en blick,
som kunde se och som kunde hypnotisera. Han var ibland
något av trollkarl. Jag vet inte — kanske verkade han med
rätt billiga konster stundom. Men han tog oss i alla fall
och höll oss fångna. Och vi tyckte om honom.
A. F—r.»
Detta är ju författarekaraktäristik. Den livfulla skild-
raren jämföres med kinematografen, livsskrivaren själv. Ett
mycket sägande, ett vackert diktareftermäle ligger däri.
14. Teatern kontra filmdramat.
Det är ju helt naturligt, att vad som i sådan utsträck-
ning förmår fängsla människornas intresse, också kan resa
en kamp mot sig från andra meddelelseformer, som kunna
vara beroende av allmänhetens ynnest. Så har exempelvis
frän en stor del av teatervärlden uppstått en häftig kamp
mot den i så mycket ännu outvecklade rivalen. Att ekono-
miska synpunkter härvid göra sig gällande är både tydligt
och rimligt. I de uttalanden, som gjorts av Deutscher Biih-
nenverein, gör man sig ej heller något egentligt besvär med
att sticka under stol med dessa synpunkter. Och somligstä-
des fordra helt enkelt teatrarna sin tionde av den inkomst,
som deras skådespelarpersonal kan erhålla för filmning.
Törhända skall det dock komma att visa sig, att det
med verkligt värde såväl inom teatern som inom kinemato-
grafien skall ha endast gott av denna kamp, vilken för resten
helt säkert kommer att stillas, sedan det blivit mera vanligt,
att ej blott kinematografien söker med tillräckligt skarp ur-
skillning tillägna sig vissa av teaterns uttrycksmedel utan
omvänt denna senare gör sig till godo den kinematografiska
framställningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
