Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farfar Archip och Lenka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kosacken började dra på sig stöveln igen. Hans
kamrat spottade i händerna och grep tag i linan. Den resande
hjälpte honom att sätta färjan i rörelse.
— Nå, farfar, ska du inte också hjälpa till? vände sig
kosacken med stöveln till Archip.
— Vad orkar jag, far lille! svarade denne i sorgsen
ton och skakade på huvudet.
— De behöver inte heller någon hjälp. De reder sig
nog ändå!
Och liksom för att övertyga gubben om sanningen av
sina ord, kastade han sig tungt ner på fördäck och sträckte
ut sig i hela sin längd.
Hans kamrat skällde lättjefullt på honom, och då han
inte fick något svar, sparkade han häftigt med foten mot
fördäcket.
— Ser du, Len ja, sådana människor, så starka och
mätta! Det här landet är ett paradis för bönderna,
viskade Archip, i det han lutade sig fram mot Lenka,
som stirrade över relingen ner i vattnet.
Driven av strömmen, som med ett dovt brus plaskade
mot dess sidor, rörde sig färjan långsamt framåt, vaggande
av och an.
— Den tjocka oxen, det är lätt för honom att säga:
"ni har dåliga armar ... ni arbetar illa" . . . han har inte
ens i drömmen varit med om ett sådant arbete som hemma
hos oss! viskade gubben. Varför ger Gud den ene så
mycket och den andre så litet? Och efter att ha tegat ett
ögonblick, som om han väntat ett svar av Lenka, fortsatte
han själv: För att pröva själen. Den själ, som knotar, ska
förgås utan lugn och glädje i livet...
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
