- Project Runeberg -  Konovalof /
82

(1936) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jemeljan Piljaj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förvaltare på skogskontoret. Trehundra rubel och ändå
mera omsätta de dagligen. Han måste fara över Vorskla,
och bron är för tillfället just litet bristfällig. . . Vad säger
du om det?"

Jag tänkte efter. Oboimof var samme köpman, på vars
kontor jag varit anställd. Saken hade alltså två goda
sidor — för det första kunde jag få hämna mig på honom,
och för det andra var det duktigt med pengar att
förtjäna. "Jag får väl sova på saken först", sade jag.
"Naturligtvis", menade Pavel Petrof.

Jemeljan teg en stund och började långsamt rulla en
cigarrett åt sig. Den färgrika aftonrodnaden hade nästan
slocknat, endast ett smalt rosenrött band, som med var
sekund blev allt blekare, färgade ännu knappt märkbart
kanten på ett fjädermoln, som stod orörligt, liksom
utmattat på den mörka himlen. På stäppen var det stilla
och melankoliskt, och vågornas oavbrutna sakta plaskande
framhävde med sin entoniga veka sång ännu starkare
detta vemod och denna stillhet. Från alla håll kommo
sällsamma grå skuggor framsmygande och svävade
ljudlöst över den jämna, av dagens hetta liksom utmattade
slätten, som nu låg försänkt i djup slummer. Över havet
blixtrade stjärnorna fram, den ena efter den andra, och
de föreföllo så glänsande nya och blanka, som om de
blivit gjorda först i går för att smycka denna djupt
sammetsblå, sydländska himmel.

— Ja, bror lille, fortsatte Jemeljan sin berättelse, jag
övervägde alltså noga saken och lade mig den där natten
på lur bland busksnåren på Vorsklas strand. Jag hade
tagit med mig en järnbult, som vägde sina tolv pund. Det
var i oktober, mot slutet av månaden, så vitt jag kan

82

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:10:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konovalof/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free