- Project Runeberg -  En konstig blandning /
166

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livjägaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betraktade situationen bara som en helt enkel episod
i livet. Bara som ett siktande utan fråga om varför.

Långsamt sänkte karlen bössan och sade något, som
jag naturligtvis inte begrep.

Den andra figuren sade några ord åt kamraten
och började gå fram emot mig, mycket försiktigt
visserligen, men dock tydligen målmedvetet. Då siktade jag
på honom i stället. Han stannade.

Jag svarade, att jag inte kunde tala ryska och kände
mig som en ovanligt hjälplös idiot. Men jag höll bössan
kvar vid kinden.

I samma ögonblick small ett skott, och ur ett
videsnår störtade Staróstin. Jag blev själv förvånad över,
att jag inte lät mitt skott gå, men jag hade väl hunnit
tänka mig in i situationen och stelnat till absolut lugn.
Staróstin hade skjutit i vattnet framför fötterna på den,
som var på väg till mig.

Han vinkade åt mig, att jag skulle komma närmare
och gick rakt på de båda sluskarna. Vad han sade åt
dem, vet jag inte, men det hela resulterade i, att han
tog ifrån dem deras bössor. De hade inga jaktpass.

Så ståtlig har jag sällan sett en man vara som den
gamle Staróstin, då han lätt och lekande berövade de två
männen deras vapen. De voro grövre till växten än vi
och sågo ut att kunna företaga sig vad som helst.
Dessutom voro de yngre och i sin fulla kraft. I ett
slagsmål med oss skulle de kanske ha segrat, om icke
möjligen vår högre krigskonst kunnat avgöra utgången.
Jag fick sedermera veta, att de voro soldater, som
rymt från en garnisonsstad icke långt från Moskva
och nu levde på att skrämma herrskapsjägare och ta
ifrån dem plånböcker, klockor och kläder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:12:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstigb/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free