Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 833 -
gjorde en knut i ena hörnet. ’ Kommen in i salongen kastade
han sig i den gamle grefvens armar, kysste Natalia och
Sonja på handen och frågade ifrigt efter grefvinnans hälsa.
»Hvem har tid att tänka på sin hälsa?» svarade grefven
surmulet. »Tala i stället om för oss hvad arméen gör.
Drar den sig tillbaka eller kommer en drabbning att äga rum?»
»Endast Gud kan afgöra fäderneslandets öde», sade Berg.
Han redogjorde nu omständligt för allt hvad han hade
hört af andra under de sista dagarne, men på ett sådant
sätt, att man kunde tro honom själf vara hjälten i alla de
skiftande händelser han berättade.
Natalia spände ögonen i honom, som om hon hade
sökt något bakom hans ord, • så att Berg slutligen kände sig
förlägen af hennes forskande blickar.
I detsamma visade sig grefvinnan med en trött och
missbelåten min. Berg steg hastigt upp, kysste henne på
handen och frågade efter hennes befinnande; för att visa
sitt deltagande skakade han på hufvudet, då han hörde
grefvinnan beklaga sig öfver sin hälsa.
»Ja, det är svåra tider för hvar och en af oss», sade
Berg. »Men hvarför vara så orolig? Det är ännu tid för
er att resa.»
»Jag begriper inte hvad karlarne göra», sade grefvinnan
till sin man. »Man har nyss sagt mig, att det ännu
återstår mycket att göra . . . om Mitinka hade varit här ändå
. . . på det här viset bli vi ju aldrig färdiga.»
Grefven syntes ämna säga något, men hejdade sig,
steg upp och gick mot dörren.
I detsamma drog Berg upp näsduken ur fickan, och
då han med handen kände knuten, som han slagit på den
för. en stund sedan, nickade han belåtet.
»Jag har en stor bön till pappa», sade ban.
»Hvad då?» frågade grefven, vändande sig om.
»Då jag for förbi Jusupovs, kom förvaltaren ut och
Krig och fred. 53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
