Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I templet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTUSLEGENDER
ur hjorden och försedda med falska märken, över
gälde-närer, som inte ville betala sina skulder.
Ibland alla andra kom en rik man, som var klädd i
släpande purpurkläder, och förde inför rätta en fattig änka,
som skulle vara skyldig honom några siklar silver. Den
fattiga änkan jämrade sig och sade, att den rike handlade
orätt mot henne. Hon hade redan en gång betalat honom sin
skuld, nu ville han tvinga henne att göra det än en gång,
men detta förmådde hon inte. Hon var så fattig, att om
domarna dömde henne att betala, skulle hon nödgas att
lämna den rike sina döttrar till slavinnor.
Den, som satt högst i domarsätet, vände sig till den rike
mannen och sade till honom:
— Vågar du gå ed på att denna fattiga kvinna inte redan
har betalat dig sina pengar?
Då svarade den rike:
— Herre, jag är en rik man. Skulle jag göra mig besvär
att utkräva mina pengar av denna fattiga änka, om jag
inte ägde rätt därtill? Jag svär dig, att så visst som ingen
någonsin ska vandra genom Rättfärdighetens port, så visst
är denna kvinna skyldig mig den summa, som jag begär.
När domarna hörde denna ed, trodde de hans tal och
dömde, att den fattiga änkan skulle lämna honom sina
döttrar till slavinnor.
Men den lilla gossen satt tätt bredvid och hörde allt detta.
Han tänkte för sig själv: "Vad det dock vore väl, om någon
kunde tränga igenom Rättfärdighetens port! Den där rike
talade bestämt inte sanning. Det är förfärligt synd om den
gamla kvinnan, som ska nödgas lämna bort sina döttrar till
slavinnor."
Han sprang upp på fotställningen, varifrån de två pelarna
stego mot höjden, och han såg in genom springan.
"Ack, att det dock inte vore alldeles omöjligt!" tänkte
han.
Han var så bedrövad för den fattiga kvinnans skull. Nu
tänkte han alls inte på att den, som trängde igenom denna
port, var rättfärdig och utan synd. Han ville endast komma
fram där för den fattiga kvinnans skull.
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
