Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundtanke och utgångspunkt, Sveriges ledande ställning. Det
svenska ståthållardömet i Norge var blott ett af tecknen
därtill. Sveriges företräde visar sig redan däri, att
konungen satt där nästan beständigt; han kom visst icke hvarje
år ens på korta besök till Norge, som dock GL. själf (§ 11)
ville, utan lät sig där af ståthållaren representeras. Alla
unionens yttre symboler — flagga, vapen, konungatitel —
buro samma vittne om Norges lägre rang. Än medgaf ock
Norge, öfverhufvud taget, det berättigade och nödvändiga häri.
Än erkände Norge obetingadt Grundlovens blandade karakter
af norsk författning och unionskontrakt (t. ex.
konstitutionskommittéerna 1818 och 1830), så mycket mera då konungens
absoluta veto vid ändringar i densamma (E. ex.
konstitutionskommittén och stortinget 1824). Än var icke
jämlikhetskrafvet, om det ock stadigt bars på tungan, vuxet ut
öfver alla praktiska och rättsliga hänsyn eller infördt i alla
små former; sutto t. ex. gemensamma kommittéer (såsom
för mellanrikshandeln 1824), så var en svensk man hela
tiden ordförande. Och allra minst fanns ännu någon
samverkan emellan de demokratiska rörelserna på bägge sidorna
om Kölen; tvärtom var det alltid en af den gamla svenska
oppositionens (t. ex. Anders Lindeberg) klagomål emot sin
regering att den föll för mycket undan för Norge, och om
här och där i de yngres leder verkligen förspordes någon
lust till samarbete med Norges liberaler, så utgjorde deras
förutsättning härför en närmare sammanslutning emellan
länderna — men detta var just hvad Norges nya män
skydde som pesten.
I detta hopp om en närmare förening mötte hvarandra
i själfva verket Sveriges unga demokrati, som sökte
bundsförvandter emot tronen, och dess aristokrati, som ju i Norge
tänkt sig en ersättning för det förlorade Finland. Då detta
hopp genom periodens erfarenheter måste känna sig bittert
gäckadt; då den goda norska viljan, på hvilken man så
säkert räknat, icke kommit till synes; då det tvärtom redan
nu blifvit klart, att för Norge var själfständigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
