Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. III. Medvetandet. Olika former däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
Och för att från Kant direkt öfvergå till Boström, må till sist
äfven hans uppfattning af det rena — icke det absoluta1 —
medvetandet angifvas medels följande ord af C. Y. Sahlin2. Han yttrar:
"Sin åsikt om den ställning, som det rena själfmedvetandet intager
i det filosofiska systemet, angifver Boström genom redogörelse för
det allmänna schemat af ett jag. I detta har man att urskilja 1) det
rena (obestämda) själfmedvetandet — thesis, 2) förnimmelsen (det
på något visst sätt bestämda själfmedvetandet) och själfförnimmelsen
(det blott genom motsättningen mot förnimmelsen bestämda
själfmedvetandet) — antithesis, 3) jaget eller den förnimmande själf —
synthesis eller enheten af dfe tvenne momenten i antitesen. I
sammanhang med denna redogörelse bör det framhållas att
själfförnimmelsen åtföljer alla förnimmelser utan undantag3. De sålunda
angifna momenten i jagets allmänna schema utvisa å ena sidan hvad
det är, som genom abstraktion lemnas ur sikte, då man återgår till
det rena själfmedvetandet, och å andra sidan, hvilka de
bestämningar äro, till hvilka man fortgår, då man till utgångspunkt tager
det rena själfmedvetandet och har att determinera detta." —
Det faktiskt gifna objektiva medvetandet; det omedelbara
själfmedvetandet ; det rena eller det från allt innehåll genom abstraktion
befriade medvetandet; medvetandet tänkt såsom en för mångfalden
af individens förnimmanden och förnimmelser gemensam enhetlig
faktor ("den transscendentala apperceptionen"); medvetandet tänkt
såsom ett integrerande moment i jagets totala lif öfverhufvud —
se där den ordning, hvilken i enlighet med föregående framställning
synes oss vara den rätta då det gäller att närmare uppmärksamma
all kunskaps grundbetingelse: medvetandet. Att till detta jämväl
andra former, än de senast nämda, ansluta sig hafva vi äfven
sett. Det har synts oss ej olämpligt att genom deras exponering
vidga perspektivet, ehuru de mera tillhöra metafysiken än
kunskapsläran.
1 S. 61—62.
2 Se dennes afh. Om filosofiens metod enligt Boström, i Festskriften till Boströms
minne, S. 367.
3 Se Boströms stridsskrift mot Borelius, s. 66; jfr ock ofvan, s. 60, noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
