- Project Runeberg -  Kunskapslära /
576

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIX. Empirisk transscendens. De psykologiska transscendenskategorierna - 2. Det psykologiska substansbegreppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

576

innebär att den är en och samma enhet. Men så till vida är
den oföränderlig — alltså både föränderlig och oföränderlig.
Innebär detta förhållande en motsägelse? Nej, icke om den
substantiella enheten i ett hänseende är oföränderlig, i ett annat
variabel. Nu är det faktiskt mycket lättare att angifva de hänseenden,
i hvilka den är föränderlig. Den förändras så tillvida, att det
funktionella innehållet växlar; att medvetandet är mer eller mindre
aktuelt; att det psykiska sammanhanget framträder än under den
formen, än under en annan; att den psykiska värksamheten yttrar sig
än så, än på något annat sätt; att själslifvet i det hela är till i olika
grader af energi o. s. v. Men det oföränderliga, det öfver förändringen
höjda hos det psykiska lifvet — hvar har man att söka detta? Det
är här icke nog med den oföränderlighet, som består i en formell
likhet eller likformighet mellan jagets successiva
värksamhetsyttrin-gar, utan oföränderligheten måste stegras till reell identitet. Den
formella likheten förslår nämligen icke inför den reella enhet, som
här existerar. Det är själfva det reella subjektet, hvilket, på
samma gång det är föränderligt, skall äga en öfver förändringen höjd
sida1, emedan det icke kan vara samma substans utan att vara
i något hänseende identiskt med sig själft. Men hvari består
det oföränderliga hos den jämväl sig förändrande substansen? Man
kan preliminärt svara, att själfva substansen är det oföränderliga.
Detta svar hänvisar på en abstraktionshandling, hvilken här blir
alldeles nödvändig. Det oföränderliga blir det ett och samma
re-siduum, som återstår, sedan man borttänkt de olika
förändringarna hos själslifvet. Med abstraherandet från dessa försvinner icke
det psykiska subjektet fullständigt. Men naturligtvis blir
återstoden en blott tänkbar faktor hos det konkreta själslifvet, nämligen
det i sig rena subjekt, hvilket såsom sådant aldrig utgör en
värklighet för sig, men kan modifieras på olika sätt och just
därigenom förändras. Det är liksom en och samma vattenyta, hvilken kan
uppröras af obestämbart många olika vågor. Förhållandet mellan
det oföränderliga och det föränderliga hos själslifvet är onekligen
icke lätt att uttrycka; det kan emellertid återföras till den exakta
tanken, att en och samma psykiska realitet, hvilken ur uppfattningens
synpunkt måste te sig som ett abstraktum, vinner funktionell
bestämdhet på flere olika sätt, t. ex. genom att olika föreställningar
aktualiseras. I denna psykiska identitet, som medför en konstant kvalitativ
grundbestämdhet, består det oföränderliga i det individuella
själslifvet; i den funktionella variabiliteten framträder det föränderiga.

1 Se härom Yid studiet af Wundts psykologi, s. 242 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free