Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIX. Empirisk transscendens. De psykologiska transscendenskategorierna - 5. Helhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600
om vi få uttrycka oss så — existerar därför ingenting; men just
denna omständighet bildar det negativa uttrycket för den
substantiella psykiska värkligheten slutenhet inom sig själf — n. b. ur
exklusiv substanssynpunkt.
Såsom vi redan haft anledning anmärka1 innebär
substantia-litet icke relationslöshet i alla afseenden. Det substantiella bildar i
själfva värket endast en abstrakt sida hos värkligheten, och
utesluter visst icke det relativas existens öfverhufvud. Så inbegriper
redan den omständigheten, att det psykiska är till under formen af
en diskret mångfald af substantiella enheter, relativitet. Är nu
denna mångfald gränslöst extensiv? Endast ett abstrakt logiskt
svar är möjligt å denna spekulativa fråga. Och det måste lyda så:
det finnes ingen tvingande anledning att antaga att det existerar
gränslöst många psykiska substanser, och om man förutsätter, att
mångfalden är oändlig (i negativ bemärkelse), så medför detta
att hvarje poneradt inbegrepp in infinitum leder utöfver sig.
Ett värkligt allinbegrepp låter sig då icke tänkas, men därmed blir
idén om det obetingade kränkt och realiteten för tanken förvandlad
till en genomgående relativ värklighet. Reell mångfaldsgränslöshet
och obetingad helhet äro oförenliga bestämningar. Men däraf följer,
att man måste tänka sig substansinbegreppet under formen af ett
afslutadt helt, enär den nämda fullt legitima idén om det obetingade
icke utan godtycke kan suspenderas.
Det inbördes sammanhang de psykiska substanserna äga redan
genom sin ställning i den mångfaldstotalitet, de af evighet tillhöra,
framträder med skarpare konturer vid reflektionen på den psykofysiska
kausalitet, under hvars tvång deras växelbestämdhet försiggår.
Den omständigheten att själslifvet ytterst utgör en substantiell
värklighet och en mångfald af substanser förhindrar enligt det
före-gåend icke tanken om det andligas slutenhet till ett finit helt. Men
just ur kausalitetens eller realsammanhangets synpunkt blir denna
slutenhet ohjälpligt sprängd. Ty det andliga är enligt den empiriska
uppfattning, som här bestämmer tankegången, afgjordt bundet vid ett
materielt underlag eller, allmännare uttryckt, den materiella
värkligheten. Erfarenhetsenligt är det förbundet med en organisk kropp,
och enligt den spekulativa hypotes, hvilken måste konstrueras som
ett utfyllande tillägg till denna erfarenhetsuppfattning, är det
sam-ordnadt med det materiella substanselementet såsom en
ursprunglig komplementär sida hos detta, något som icke hindrar, att
själslifvet själft är bestämbart som lifvet hos en psykisk substans, en-
1 S. 482, 563, 578.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
