- Project Runeberg -  Kunskapslära /
701

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Aprioritet och aposterioritet. De aprioriska axiomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

701

Phoronomie» (251). Liebmanns uppfattning af rummets aprioritet ibid.
67—68, tidens ibid. 112, 207, rörelsens ibid. 144. Rum, tid o.
rörelse äro den »rena sinnlighetens» transscendentala grundformer (ibid.
144). Han resumerar sin aprioritetslära ibid. 255. Schubert-Soldern,
Gründl., S. 263 ff. Külpe, Einl., S. 34: aprioritet betyder »einer von
der Erfalirungun abhängigen Voraussetzung wissenschaftlicher Enkenntniss».
Riehl, Kritic., II: Th. 1, S. 8 ff. Den kunskapsteoretiska aprioriteteu
(»die reine Aprioritet») utgöres af medvetandets, resp. erfarenhetens
allmänna betingelser (ibid. 10—11). Så är t. ex. medvetandets »Einheit
oder Continuität» en apriorisk betingelse (11). »Schlechthin apriori heisst
ein Begriff, der eine allgemeine Erkenntnissbedingung auzdrückt. . . Zwar
wurzeln die Bedingungen des Erkennens, so weit dieselben subjectiv sind,
in der Organisation unseres Geistes; nicht alles aber, was in dieser
Organisation wurzelt, ist darum auch schon eine Bedingung des Erkennens»
(ibid. Th. 2, S. 76). Volkelt, Erf. u. Denk., S. 493 ff. Hvaraf det
aprioriska enl. V. utgöres framgår af s. 500 ff: »der ganze subjektive
Denkapparat» samt vissa funktioner såsom kategorierna kontinuitet,
kausalitet och lagbundenhet. V. tänker sig för öfrigt »verschiedene Grade der
Apriorität» (ibid. 502), liksom han skiljer mellan kunskapsteoretisk o.
psykologisk sådan (ibid. 493). Lotze, Logik, S. 530 ff. Wundt, Logik, I,
S. 435. I st. f. »aprioritet» vill W. sätta »die constanten Formen,
die allen unseren Anschauungen zukommen». Jfr System, S. 114: »auf
dieser Eigenschaft, nothwendige Bestandteile jeder Wahrnehmung zu sein,
beruht die von Kant so genannte Apriorität der Anschauungsformen».
»Ihre Apriorität kann eben nur in der Thatsache bestehen, dass sie jeder
Wahrnehmung angehören». Ueberweg, Logik, S. 159, 221. Geijer, Om
samvetet, s. 62: det aprioriska har (ur genetisk synp.) karaktären af ett
»embryo eller anlag».

Två arter af aprioritet: Cohen, Kants Th. d. Erf., S. 99, Logik,
S. 44, 432. Riehls uppfattning: Kritic., II: Th. 1, S. 8 ff. (R. skiljer
strängt mellan »Apriorität und Angeborensein» (ibid. 12). Volkelt
statuerar, som strax ofvan omnämdes, en motsats mellan kunskapsteoretisk
och psykologisk aprioritet (Erf. u. Denk., S. 493 ff). Den förra
fullständigas genom den senare (ibid.); det gäller »die erkenntnistheoretische
Apriorität. .. zur psychologischen Apriorität zu erhöhen» (ibid. 496).
Grotenfelt, Hypothesen, S. 41.

Till frågan om sättet att »upptäcka» det aprioriska: Cohen, Kants
Th. d. Erf., S. 240 ff. Liebmann, Anal. d. Wirkl., S. 237. Kants metod
karaktäriseras af L. så: »Er bediente sich dabei im Gebiet der
Geisteswissenschaft derselben Methode wie Newton, sein grosser Lehrer und
Vorbild, in der Sphäre der Naturwissenschaften. Er verfuhr analytisch,
schloss vom gegebenen Bedingten auf die höheren Bedingungen zurück.
Er nahm unsere Erkenntniss, die Mathematik, Erfahrung, Metaphysik, als
intellektuelles Factum an, wie Newton das Getriebe der kosmischen
Bewegungen als physikalisches Factum. Und wie Newton durch regressive
Schlüsse zur Gravitation gelangt, von der alle kosmische Bewegung
ermöglicht wird, so Kant zu den reinen Erkenntnissformen a priori, von denen
alle wirkliche und scheinbare Erkenntniss ermöglicht wird».

I det föregående (s. 696) har aprioriteten återförts till den
transscendentala apperceptionen och dess värksamhet. Här önska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0717.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free