- Project Runeberg -  Tsarens kurir : från Moskva till Irkutsk /
346

(1893) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. På steppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingen ström vidare korsa den återstående delen af vägen
till Irkutsk, hvilken har en längd af 230 verst.

Man behöfde icke mindre än tre dagar för att uppnå
Kimilteiskoje. Nadia släpade sig framåt. Huru stor än
hennes moraliska energi var, måste den fysiska styrkan
dock svika henne. Mikael Strogoff visste det allt för väl!

Om han icke varit blind, skulle Nadia utan tvifvel
sagt åt honom:

— Gå, Mikael; lemna mig qvar här i någon hydda!
Upphinn Irkutsk! Uppfyll ditt värf! Besök min far!
Säg honom hvar jag är! Säg honom att jag väntar
honom, och ni skola nog båda två leta rätt på mig!
Fortsätt din vandring! Jag känner ingen fruktan! Jag skall
gömma mig för tartarerna! Jag skall bevara mig åt
honom, åt dig! Gå, Mikael! Jag orkar ej längre!

Flere gånger var Nadia tvungen att stanna. Mikael
Strogoff tog henne då på sina armar, och vid dessa
tillfällen, då han icke längre behöfde tänka på att den unga
flickan öfveransträngde sig, gick han med outtröttliga
steg ännu fortare.

Den 18 September kl. 10 på aftonen uppnådde de
ändtligen Kimilteiskoje. Från toppen af en kulle
upptäckte Nadia vid horisonten en något mindre, mörk linie.
Det var Dinka. Några blixtar återspeglades i dess vatten,
blixtar utan åska, som upplyste rymden.

Nadia ledde sin följeslagare genom den i ruiner
lagda köpingen. Askan efter branden hade kallnat. Det
var åtminstone fem eller sex dagar, sedan tartarerna
dragit fram der.

Ankomne till de sista husen i köpingen nedsjönk
Nadia på en stenbänk.

— Skola vi rasta? — frågade Mikael Strogoff henne.

— Natten har brutit in, Mikael, — svarade Nadia.
— Vill du inte hvila dig några timmar?

— Jag skulle velat öfvergå Dinka, — svarade
Mikael Strogoff, — jag skulle velat få denna flod emellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:42:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kurir/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free