Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 18. Om förbindelsen emellan åtsidan och frånsidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de gamle var detta ej brukeligt. På Romerska penningar, där åtsidans omskrift utgör Käjsarens titel, oftast in nominativo, är framsidans en däraf oafhängig mening; såsom Clementia Augusti; Optimo principi &c. Ty att några få framsidors omskrifter: Salus Generis humani, securitas orbis m. fl. kunna sammanlämpas med titeln på åtsidan, synes vara verkan af en slump. Vi hafve af de Romare ärft denna mindre laggranhet. At låta titlar på åtsidan stå i nominativo, har i senare tider nästan blifvit ovillkorligt, men frånsidans omskrift sammanbindes sällan därmed. På en del af de första nyare skådepenningar, försökte man att låta en och samma mening löpa från den ena sidan till den andra. Så skedde på den ofvan anförda öfver Florentinska Kyrkomötet, där första sidans omskrift: Greci, Armeni, in Synodo Florentina cum Sede Apostolica begynte en mening, som fortsattes på den andra: Sub Eugenio Papa IIII. Anno XPI MCCCCXLI uniti sunt. Detta var ett fel som sedan ej sällan blifvit uprepadt. Det är med åtsidans och frånsidans omskrifter, såsom tillförne rörande omskrifter och nedanskrifter anmärkt är. De böra hvar för sig kunna förstås och utgöra begripelig mening; ty om meningen avbrytes, stadnar Läsaren i ett slags obehaglig förlägenhet, hvar han skall igenfinna det som brister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
