Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnospråk (1899)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och salongsmässiga uttryck, med vilka de beteckna
saker, om vilka man ej gärna talar i sällskap. De
tro sig i sådana uttryck ega ett frimureri, som
skall hindra den herre, som händelsevis får höra
deras samtal, att förstå meningen. Om ändock en och
annan herre skulle råka ha inblick i detta kvinnliga
frimurarespråk, får man väl räkna på, att han är nog
diskret att ej skvallra ur skolan.
Av synnerligen anslående art är en annan sida av
kvinnornas språkbildande verksamhet. När en kvinna
sysselsätter sig med små barn, talar, jollrar och
leker med dem, händer det, att hon – i större eller
mindre överensstämmelse med småttingarnas egna
försök – åstadkommer nya jollerord eller smekord,
företrädesvis smeksamma och småtrevliga förändringar
(t. ex. förkortningar) av vissa ord, med vilka de små
barnen tidigt få göra bekantskap, såsom dess egna namn
eller benämningar på andra familjemedlemmar. Det är
nog också huvudsakligen kvinnan, som ömt tillvaratager
de små näpna förvrängningar av ord och namn samt de
självständigare ordbildningar, barnet försöker sig
på under sina första år. Ty barnet självt skulle nog
under uppväxten förlora minnet av dessa sina lärospån,
om ej en moder, mormoder, syster eller vårdarinna
med livligt intresse fortfore att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
