Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru den gamla isländska litteraturen kommit till oss (1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samlingen å Kongl. Biblioteket i Köbenhavn; samlingens
dyrbaraste klenod är den handskrift, som upptager de
s. k. eddasångerna.
Men stormakten i Norden var på den tiden icke
längre Danmark, utan Sverige. I vårt land fanns då
mycket nit och påpasslighet för allt, som kunde
öka rikets ära och glans. Det dröjde icke länge,
förrän utmärkta svenskar började höra talas om de
isländska handskrifterna och bemödade sig att åt
Sverige tillförsäkra besittningen av sådana [1].
Redan år 1651 hade den för vetenskapen varmt
nitälskande Magnus Gabriel de la Gardie uppköpt
Stephanii dyrbara manuskriptsamling. Efter
de la Gardies död tillföll samlingen Uppsala
Universitetsbibliotek, där den ännu förvaras.
Men Sverige skulle snart få en isländsk
handskriftsamling av ännu större betydenhet. Den
första anledningen därtill berodde på en egendomlig
tillfällighet. År 1658, medan krig pågick mellan
Sverige och Danmark, hade ett isländskt fartyg på
väg till Köbenhavn blivit taget av en svensk kapare
och fördes in till Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
