Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 2. Gustaf Vasas regering, 1523—1560; de politiska förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
densamma. Då Gustaf under de följande åren upprepade
gånger sökte att befria sig från detta handelsslafveri, och å
andra sidan Liibeck allt strängare yrkade på skuldens
betalande, så blef förhållandet dag från dag allt mera fiendtligt.
Redan 1533 begynte sjöröfvare från Liibeck oroa de linska
vattnena. Men att just Finland blef den första skådeplatsen
för striden, dertill bidrog en alldeles egen omständighet.
Gustaf Yasa hade nämligen följt forna tiders sed och gifvit
en sfor del af Finland i förläning åt förtjenstfulla män emot
att de gjorde’ tjenst och betalade skatt. Så hade på detta
sätt bröderna Ivar och Erik Fleming, samt Nils Grabbe och
andra fått ansenliga områden; men det största området,
nämligen Yiborgs och Nyslotts län (från 1525), samt lvumogårds
län eller Satakunta (från 1529), var gifvet åt en tysk herre,
grefve Johan af Hoija, som ingått i svensk krigstjenst och
var gift med konungens syster. Denne herre, som höll hof på
Yiborgs slott, synes hafva fått sin förläning till ärftlig egendom
och var äfven i rang högre än den vanliga adeln.
Synbarligen hade Gustaf Vasa velat genoin en sådan utländsk
feodalståt skänka stöd åt sin kronas anseende; men han fick innan
kort orsak att ångra sin dårskap. År 1529 var grefve Hoija
i Liibeck uti konungens angelägenheter och ingick der en
öfverenskommelse, enligt hvilken skulden borde betalas inom
fyra år. Sedan den öfverenskomna tiden förlupit, påstodo
Lybeckame, att en summa af skulden ännu var obetald och
kallade grefven, som med sin ära gått i borgen, att inställa
sig hos dem; Gustaf förmenade sig hafva betalat mer än
tillräckligt och kallade grefven till Stockholm. Misstron ökades
å båda sidor; konungen befalte Erik Fleming och Nils Grabbe
att hålla ögonen på grefvens förehafvande, och grefven å sin
sida väntade intet godt af sin kunglige svåger. Då utrustade
grefven trenne skepp och seglade den 3 Juni 1534 med maka
och barn ifrån Yiborgs hamn. Hans husfru, som trodde att
färden gick till Sverige, märkte ej hans afsigt, förrän man
hade Revals hamn för ögonen. Här lemnade grefven sin
familj och skyndade sjelf genom Liflland och Lithauen till
Lybeck. Nils Grabbe, som trott sig kunna fånga grefven
redan i Trångsund, förföljde honom ända till Reval och
förstörde hans skepp, men kunde ej .förmå rådet att utlemna
flyktingarne. Deremot drog man ut att med härsmagt belägra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
