Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 1. Finlands återförkofran efter Stora ofreden, 1721—1738
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördenskull antagit en mängd utländingar, isynnerhet tyskar, i
sin tjenst. Men i ryssarnes sinnen rådde mycket missnöje
såväl emot czarens nya institutioner som emot hans utländska
tjenare. Under sådana omständigheter gaf tronföljdens osäkerhet
anledning till politiska omstörtningar, som under de följande
tiderna oupphörligt oroade tronen. Czarens egna
familjeförhållanden voro i många afseenden sorgliga. Hans första gemål,
Eudoxia Lapuchin, försköts redan tidigt och lefde i ett kloster.
Den i detta äktenskap födde sonen Alexej blef ertappad för
hemliga stämplingar emot fadrens nya institutioner, dömdes
år 1718 till döden och dog i fängelse. I sitt andra
äktenskap hade Peter gift sig med en qvinna af lågt stånd, vid
namn Katarina, som vid Marienburgs eröfring i Liffland år
1702 hade fallit i ryssarnes händer och slutligen genom sina
utomordentliga själsgåfvor hade vunnit den mägtige herskarens
ynnest. Men de söner, som föddes i detta äktenskap, dogo i
späd ålder, och- endast tvenne döttrar blefvo vid lif, nämligen
Anna, som år 1625 blef gift med den från Sverige flyktade
hertigen af Holstein, Karl Fredrik, och Elisabet, om hvilken
vi. längre fram komma att tala. År 1722 hade Peter
utfärdat en lag, som gaf åt herskaren rättighet att hvarje gång
sjelf bestämma sin efterträdare. Härigenom infördes en högst
förderflig osäkerhet, som gaf tillfälle till plötsliga förändringar.
Sedan czaren dött år 1725, uppsteg hans gemål
medMenschi-koffs tillhjelp på tronen och regerade under namn af Katarina 1
från år 1725 till 1727. Efter henne. uppsattes den olycklige
Alexejs son Peter U på tronen, och regeringen förblef till en
början i Menschikoffs händer, hvilken hade för afsigt att
förmäla kejsaren med sin egen dotter. Men inom kort vann den
mägtiga slägten Dolgoruki kejsarens ynnest, och Menschikoff
skickades med hela sin familj till Sibirien, hvarest han ett år
senare dog. Kort derefter afled Peter II endast fjorton år
gammal. Dolgorukiska slägten såg sig nu om efter en herskare,
hvilken skulle lemna all magt i den högre adelns händer.
De kallade derför enkehertiginnan af Kurland, Anna Ivanovna,
som var dotter till Peter den stores halfbror, till Moskva.
Denna underskref allt, hvad man fordrade af henne, och kröntes
derefter till kejsarinna. Men med tillhjelp af den lägre adeln
fick äfven hon tillfälle att slita de band, man sålunda hade
velat lägga på hennes magt, och Dolgorukerna fingo ändtligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
