Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 2. En blick på förhållandena i Finland efter 1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De elementära läroverken fingo en ny ordningsstadga 1843, på
grund hvaraf flere nya gymnasier inrättades. Redan 1837
grundlades på.Finska Hushållningssällskapets förslag och under
dess uppsigt Mustiala landtbruksinstitut i Tammela socken.
Tre tekniska realskolor inrättades 1847 (i Helsingfors, Åbo
och Wasa).
Under det första decenniet af Nikolais regering synes en
påfallande förstämning och nedslagenhet liafva bemägtigat sig
sinnena. Orsaken härtill torde hafva varit den tyngd, som
rådde i den politiska atmosferen, derefter Åbo brand och
slutligen de allmänna missväxtåren. Universitetets flyttning till
Helsingfors och den deraf framkallade vexelverkan emellan de
vetenskapliga och sociala sträfvandena synes likväl småningom
hafva åstadkommit en friskare lifaktighet, och i allmänhet
började derefter på alla håll ett behof af förnyelse göra sig
gällande — på religionens, vetenskapens, litteraturens och de
nationella sträfvandenas område. Skilnaden är sålunda ganska
stor, om vi t. ex. jämföra årtalen 1830 och 1840. Det
förstnämnda året firade den finska kyrkan Augsburgiska
bekännelsens jubileum, men så tyst som det någonsin var möjligt.
Längre fram mot hösten gjorde kejsaren ett kort besök i
Helsingfors (13—15 Augusti); inom kyrkans och statens,
vetenskapens och litteraturens kretsar knappast andades man. År
1840 firades under stor högtidlighet universitetets
tvåhundraåriga jubelfest den 15—20 Juli med fyrdubbla
doktorspromo-tioner. Till jubelfesten hade infunnit sig Franzén från Sverige,
Sjögren från St. Petersburg, samt allt hvad Finland sjelf egde
af lärdom, glans och skönhet; den intellektuella magten firade
sin triumf och visade hän emot en ljus och herlig framtid.
På alla områden hade nu en förändring inträffat. Inom
den kyrkliga verlden framträdde å nyo den s. k. Pietismen,
som snart växte till en väldig andlig rörelse och utan tvifvel
verkade såsom en uppfriskande vind på kyrkans stelnade
lifs-andar. Upphofsmannen till denna rörelse var bonden Paavo
Ruotsalainen från Idensalmi (född 1777, död 1852); men
pie-tismens allmännare inflytande begynte först år 1834, då några
af Österbottens prester (Jonas Lagus, Nils Gustaf Malmberg
m. fl.) kommo i beröring med Paavo. I Helsingfors, hvarest
rörelsen började väcka uppmärksamhet 1837, fick den nya
krafter genom flere unga studerande, som slöto sig till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
