Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - H. Afzelius. Erik Benzelius d. ä. En kyrkohistorisk lefnadsbild från Sveriges storhetstidehvarf. Anm. af J. Helander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR I4I
betat tillsammans i 1685 års katekeskommitté, där dock Ben*
zelius för andra ärendens skull var ytterst oregelbundet till-
städes. Då katekesen utgafs, riktade Benzelius utan att låta
sig bindas af det ansvar han ägde som medarbetare en ingå-
ende anklagelseskrift mot verket och framstod som en af oppo-
sitionens bärare. Detta väckte bland prästerskapet en pinsam
uppmärksamhet, och under riksdagen 1686 sysselsatte sig präste-
ståndet vid flera sessioner med Benzelii rent personliga ställ-
ning till katekesfrågan.’ Med djup indignation betonade den
fridsamme och rättrådige Swebilius inför sittande stånd, att
Benzelius som närvarande medlem af kommittén bort inom
denna föra sina anmärkningar till tals. Han hade visserligen
framkastat det allmänna omdömet, att katekesen var både
för kort och för lång, men utan att delgifva kommittén något
yrkande. Arkebiskopen påstod direkte, att Benzelius gillat
dess slutredaktion. Inför hans rättsmedvetande stod därför den
efterföljande kritiken som ett ovärdigt svek mot medkommit-
t«?nterna, och i prästeståndet 3Tkade han den 21 oktober pä
en offentlig förklaring af Benzelius. Denna afgafs icke. Mer
äii ett år senare kvarstod ärkebiskopens uppfattning oförändrad,
och inför den nya katekeskommittén framhöll han i januari
1688, att då arbetet var färdigt, *communiccrades medh Dr
Benzelio». Den senare erkände nu detta och gaf så till vida en
ny och tydligare förklaring af sitt beteende, som han åbero-
pade ett skriftligt betänkande, hvilket skulle ha afgått till
Stockholm. Men ärkebiskopen förnekade på det bestämdaste,
att något dylikt kommit honom och väl äfven kommittén till-
handa. ^
Om Benzelii ära sålunda nödtorfteligen kan räddas genom
den nya historien om det förlorade memorialet, är det likväl
tydligt, att han skärpt sina omdömen och tillvuxit i ovilja mot
spörsmålsboken efter dennas utgifvande. Biträdd af tvänne
fakultetskolleger, Schiitz och Micrander, sökte han i den andra
katekeskommittén af 1688 framtvinga ett nytt förslag, som
* Jfr protokoll öfver den prästerliga kommissionens af år 1688 förhandlin-
gar rörande handbokens, psalmbokens och spörsmSlsbokens öfverseende. Svenska
Ecclesiastike Handlingar 1686 — 1694, n:o 53, Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
