Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet 1681—1724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l8o lilDVARD WERMCBAMZ
4:0 Är af alla tiders kyrkohistorier bekant, att när några
nyheter varit ä bane att införas till församlingens oro, har
man alltid sökt därtill göra begynnelsen genom ändring i
kyrkoceremonierna, hvarvid man sedan aldrig stannat, utan
har den ena villervallan följt på den andra. Hvilket, om det
ock icke här är att befara, till hvars och ens rättsinnig kristens
mognare ompröfvande och tidens utvisande lämnas åtminstone
förtjänar.
5:0 Så mycket mindre reflexion göres på prosten Grabbs
memorial, som ingen lär vara obekant, att han vid riksdagen
1720 är af konsistoriet i Hemösand angifven för åtskilliga
irringar i sin anförtrodda församling, till hvilkas undersökande
väl då strax utaf höga öfverheten en kommission vardt för-
ordnad, men är det året för fiendens infall i orten och seder-
mera, man vet icke hvarför, blifven tillbaka. Fördenskull con-
sistorium regni så väl däraf som af hans sedermera utg^fna
skrifter funnit sig föranlåtet att genom underdånigt bref till
Hans Kongl. Maj:t vår allernådigste konung af den i5:de sist-
lidne maj påminna och i underdånighet anhålla om samma
angelägna kommissions tidiga verkställande.
6:0 Att i stället för pliktepallen belägga otuktssynden
med dubbla penningböter eller arbete till kyrkan, som i be-
tänkandet föreslås, är så mycket betänkligare, som det icke
allenast gör denna poenitentiam ecclesiasticam till en poenam
civilem, utan ock öppnar för denna eljest allt för gångbara
odygden dörren på vid gafvel Ty hvilken öfverdådig män-
niska skulle afhållas ifrån sina köttsliga lustars förnöjande,
när han vet det kunna med penningar försonas? Man nekar
icke, att de enfaldige hålla kyrkoplikten för ett strafiF, och må
de väl hålla, så vida de därmed kunna afskräckas ifrån syn-
den och disciplinen hellre skärpas än afskaffas, quia crescenti-
bus delictis exasperandae sunt poenae.
7:0 Tyckes med en slik förändring icke böra skyndas,
förr än alla konsistorier samt prästerskapet vid deras årliga
möten blifva hörde och få med sina påminnelser inkomma,
emedan det heter, censendum ab omnibus, quod tangit omnes.
8:0 Åtminstone finner man de i betänkandet anförda skäl
icke kraftiga nog att dispensera vårt stånd ifrån den ed, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
