Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - VI. Förbindelselinjer mellan den lågtyska Magdeburgerkatekesens latinska text och den svenska öfversättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M. LUTHERS LILLA KATEKES
I0()
ningsorden i Fader vår. Därjämte voro sammansättningslederna
ej desamma, en sådan viktig hufvudafdelning som den om
skriftermålet var ej att finna där. Författaren har därför känt sig
frestad att förbigå den genast och offrat åt denna frestelse. Om
Magdeburgerkatekeserna gäller ett liknande förhållande; där är
ordningsföljden mellan hufvuddelarna ej densamma som i det
svenska arbetet. Skriftermålsafdelningen är i de förra ställd efter
altarets sakrament En jämförelse mellan de bibelspråk, som
förefinnas i hustaflan i Enchiridion piar. prec. och de i svenska
öfversättningen är ej gjord, ej heller mellan dem, som finnas i
Enchiridion och de i 1542 års tyska text. Hade en sådan
företagits, då hade det visat sig, att den »endelige skikkelse», som
hustaflan skulle erhållit 1542, redan var för handen i den
latinska öfversättningen i 1529 års Enchiridion piar. prec.
En motsägelse härutinnan synes dock råda i Bångs
uttalanden i detta afseende. Ty helt utan påaktande från hans
sida har den gestalt, hustaflan fått 1529, ej varit. Han lämnar
en redogörelse för de många olikartade delar, hvilka ingå i
den edition af Enchiridion piar. prec., som utkommit 1529 hos
hos Hans Lufift i Wittenberg, af hvilken ett exemplar är
bevaradt i Videnskabernes Selskab i Trondhjem. Sidorna 1—38 af
hans o. a. arbetes andra del 1899 innehålla ett aftryck af den
där ingående latinska katekestexten. Då här närmare beskrifves
den behandling, som de olika hufvudstyckena fått, säges (sid.
47) om hustaflan: »Hustaflan har to Stykker flere end de ældste
kjendte Udgaver af Luthers lille Katekismus på tysk (Quid
debeant auditores Episcopis suis etc. og Quid subditi
magistra-tibus suis debeant etc.). Disse to Stykker har Udgiveren enten
optaget af Sauromannus’ Oversættelse eller af dennes Kilde den
af Lonicerus og Opsopoeus besørjede latinske Oversættelse af
Luthers store katekismus. Det er omuligt at afgjøre hvilke af
disse to Alternativer det er, som har mest Sandsynlighed for
sig.» Här har således förf. själf kommit att lägga märke
till den utförligare gestalten af hustaflan. Om man bortser från,
att på den andra afdelningen bibelordet från 1 Tess. 15 finnes
i 1542 års text, men är utelämnadt i Enchiridion piar. prec. och
Magdeburgerkatekeserna, är öfverensstämmelsen fullständig — Luk.
10: 7 är äfven uteslutet, men detta kan förklaras därigenom, att
i ett af de öfriga anförda (1 Tim. 5: 18) innehålles alldeles
samma ord, som åsyftas (arbetaren är värd sin lön). Med un-
Kyrkohist. Årsskrift 1909. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
