Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - X. Från hvem härrör den svenska katekesöfversättningen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M. LUTHERS LILLA KATEKES
I0()
ledning vid predikningarna. Som bekant rådde ett mycket närn
förhållande mellan postillan 1530 och den katekes, som Olaus
Petri lät följa i omedelbart sammanhang med denna. Onekligen
skulle det vara ett vackert led i den förste protestantiske
ärkebiskopens välsignelserika verksamhet för sin kyrka, om det läte
sig visa, att lilla katekesen genom honom gifvits åt oss i svensk
dräkt.
Den finske teologen F. L. Schauman har som bekant i sitt
arbete, Praktiska teologien, Helsingfors 1875, I sid. 383,
framkommit med påståendet, att lilla katekesen år 1548 utkommit i
svensk öfversättning af Laurentius Petri, men detta har länge
betviflats och anses vara ett godt exempel på, huru en oriktig
uppgift i ett vetenskapligt arbete upprepas och citeras i
framtiden och gifver upphof till en oriktig uppfattning.
Ett par omständigheter finnas, hvilka äro värda att lägga
märke till, när frågan är uppe, hvarifrån öfversättningen stammar.
Luthers »Vorrede» till lilla katekesen återfinnes ej i den
svenska öfversättningen. Såsom regel kan man dock anse, att
detta företal togs med, då man förde katekesen in på ett nytt
språkgebiet. Man kan undra öfver, hvad orsaken kan hafva
varit, att det ej skedde så i Sverige. Reformatorn har i
företalet gjort några af sina skarpa utfall mot den gamla romerska
tron och ordningen. När man känner till, hurusom med rörande
omsorg Olaus Petri i sin Catechismus utgallrat allt offensivt ur
sitt original, Luthers stora katekes, och hans i hufvudsak stora
varsamhet i sitt reformatoriska uppträdande, i synnerhet då han
framträdde i skrifter till en större allmänhet, så är denna
omständighet värd att uppmärksammas.
An mera värdt uppmärksamhet är förhållandet med den
sista gruppen på hustaflan i svenska texten. Om gruppen under
rubriken : För menigha man, betraktas vid sidan om motsvarande
grupp: Der Gemeine, i de tyska texterna och Tota congregatio,
i G. Majors skolkatekes, framkommer en genomgående olikhet. I
de främmanda texterna äro — som förut anmärkts — citerade
bibelorden fråu Rom. 13:9 b, och 1 Tim. 2: 1 b. Svenska texten
afviker härifrån, då den såsom ett första bibelord anför Matt.
7: 12: Alt thet j welen menniskionar skola göra idher, thet
görer j ock tliem, Ty thetta är Laghen och propheterna, samt
därefter Rom. 13:9 b: Elska tin nästa söm tigh sielff, j thet
ordet äro all Laghen författat. Detta slut är ett egendomligt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
