Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
införandet af svenskt kyrkoskick på gotland i9c)
hela det religiösa lifvet på ön, om man nödgat befolkningen att
på en gång öfvergifva de gudstjänstliga former, som den hittills
varit van vid. I sina ofvan anförda besvär vid den första
riksdag, där de gotländska prästerna voro representerade, begärde
dessa att få behålla sina gamla ceremonier jämte en del andra
från den danska tiden härstammande bruk. I resolutionen1 heter
det, att k. m:t är icke mindre af sig själf villig och benägen än
på grund af sitt dragande höga konungsliga kall och ämbete
skyldig att särskildt vidmakthålla det, »som till vår kristliga
religions och gudstjänsts tillbörliga öfning och befrämjelse så
ock till dess trogna undersåtars eviga välfärd och salighet kan
i någon måtto tjänligit vara». Fördenskull är k. m:t till freds
med, att hvad som förut varit brukligt i de gotländska kyrkorna
och församlingarna och tillåtet under den danska styrelsen, må,
såvida det inte står i strid mot förut gifna resolutioner och
förordningar, förblifva i »vanligt bruk och esse», till dess, tillägges
■det, k. m:t »kan framdeles få tillfälle och bättre lägenhet att
sig så därom som andra flera saker och öfningar på Gotland
vidare underrätta och då alla taga uti nogare betänkande och
resolution». Meningen var sålunda att först så småningom ikläda,
hvad som hörde till gudstjänsten och öfriga kyrkliga akter, de
former, som voro gällande i det öfriga riket.2
Emellertid inkom, som vi sett, redan under Strelows tid en
och annan prästman från fastlandet. Helt naturligt hade sådana
inflyttade ingen lust att upptaga danska kyrkoceremonier utan
bibehöllo de svenska, som de redan voro vana vid. Tydligtvis
var det detta, som var anledningen till, att det på
kapitelsam-manträde under nyssnämnde superintendents tid blef
»prästerskapet in communi alvorligen befalldt och därhos formanet,
1 Af d. 16 apr. 1647. V. A.
- I sin resolution på Ulfsparres memorial 1648 påbjöd regeringen
visserligen, att rörande »kyrkioväsendet och disciplinen» likhet med moderlandet
skulle införas i den nya provinsen. Som jag förut anfört, har detta stadgande
tydligtvis dock endast afseende på kyrkorättsliga frågor, ej på de gudstjänstliga
ceremonierna. Det framgår också af Ulfsparres förfrågan, hvarpå denna
resolution utgjorde svar. Hans fråga gick ut på, huruvida den »svenska
kyrkio-ordningen med andra i riket brukliga ordningar» skulle införas. Det är
visserligen så, att nyssnämnda kungliga befallning i senare gifna förordningar
åberopats för äfven ceremoniernas försvenskande, något som dock icke varit
den ursprungliga innebörden däri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
