Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Lundström. Ur »själfbekännelser» från början af förra århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uli »SJÄLVBEKÄNNELSER» FRÅN BÖRJAN AF FÖRRA ÅRHUNDRADET 189,3
För öfrigt är väl ändock, att hon ej har några laster. Hon
är kysk och anständig; aldeles ej fallen för öfverflöd, är ej
pratsjuk, ej heller prétentieus. Nu hvad borde en wis man i min
ställning -göra?
1:0 Hade han bättre sett sig före — — ’—
2:0 Wore jag wis och det jag borde, vore min egen
reli-gieusa och moraliska caractere fast stadgad, att då skulle jag
lätteligen veta att skicka mig i alla förefallande casus.
Men nu i en moment, då jag sjelf är svag, glömt Gud och
min egen andeliga medvetenhet, så är jag ock ovillig, oskicklig
att med fördragsamhet bära andras fel och svagheter.
Gud! Allt länkar Din godhet till det bästa för mig. Så
monga besvär mig dageligen, stundeligen möta, så äro de
därutinnan välgörande, att de påminna mig om nödvändigheten att
genom tro och förtröstan på Dig, ende Gud och Frälsare blifva
befriad ifrån svagheter och bli vis för att finna mina. yttre
besvärligheter i sammanlefnaden mindre tryckande och för att
kunna skicka mig med värdighet och rätt upfostra mina monga
små barn och äfven, såvida möjligt är, gagna min stackars hustru,
som visst behöfver föresyn och upfostran i det religieusa.
Ack! Jesu, min guddomlige Frälsare! Måtte jag genom
tron på Dig bli wis; måtte jag till mitt hjerta bo i himelen och
hos Dig och således ha styrka att höja mig öfver denna
verldens både nöjen och förtretligheter såsom någon ting utom mig,
som ej rörer min personlighet, såsom ett lappri, för hvars skull
jag aldrig ens bör sätta min pligt och Guds vilja i fråga. Ack
Gudi Med Dig förmår jag allt! Utom Dig indrages jag i
verlds-kärleken såsom af en stormhvirfvel och är då en lekboll för alla
omständigheter och nycker. ’
Gud, min Frälsare! På Dig hoppas jag! Lär Du mitt hjerta
den sanna himmelska wisheten!
Thorsd. morgon d. /<? Januarii. [1809]
Helige, All Gode Gud! Gif mig nåden att lefva i Andan! —
Hur olik är dock ej ögnablicks-människan, bestämd i tid
och rum af sinlighet och egennytta, af nycker och lustar och
idel yttre omständigheter med den inre, osynliga, andeliga
män-niskjan, som har sitt lif i Gud, genom förbindelse med Gud;
ett lif, som yttrar sig i värksamhet genom kärleken till Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
