Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
med afseende på lärdom och antecedentia (ib. sid. 6), kanhända
med en viss rätt. Poppelman hade varit biskop där sedan 1711
och E. Benzelius d. y. sedan 1726. Hans efterträdare var till
1745 brodern Jacob Benzelius, och 0111 ingendera är det med
hänsyn till deras kvalifikationer sannolikt, att de tillåtit de
blifvande prästerna att försumma sina kunskaper (huruvida
prästbildningen därstädes under de följande 50 åren haft lika
vederhäftiga representanter, må lämnas oafgjordt). Dock kunna
ka-pellanernas ofvannämnda klagomål mycket väl ha haft en god
del sanning bakom sig, åtminstone hvad den allmänna
stämningen i landet angår. Vid gymnasierna ägnades så mycken
tid åt teologien, att den, som förberedde sig för den lägsta
prästerliga graden, redan under förutsättning af god eller
medelmåttig gymnasiebildning nog kunde anses stå målet ganska nära.
— I Skara stift hade H. Spegel (1685 —1691), redan innan
kyrkolagen var fastställd, sökt tillämpa dess grundsatser bl. a.
ock genom att tvinga präster och prästkandidater till ökade
kunskaper; utan egen ansökan inkallades prästerna gång efter
annan inför konsistorium för att, om de ådagalade tillräckliga
insikter, hugnas med mera förmånliga pastorat. Hvarje
prästman borde därför anordna sina studier så, att han »när så
påfordras, skall vara färdig att visa prof af sin lärdom».
Förhållandena förbättrades också under hans biskopstid högst
väsentligt (J. Helander, H. Spegel, sid. 142 och 145). Äfven i
Linköpings stift, där han verkade 1691 —1711, torde han lia
kunnat genomdrifva reformer i samma riktning. 1703 började
J. Svedberg sin verksamhet i Skara stift († 1735). Han lade
mindre vikt vid de formella vetenskaperna, men anställde
»tämligen grundliga förhör» i de linguistiska och teologiska
läroämnena. Tyngdpunkten föll för honom på exegetiken; i
systematisk teologi examinerade han efter Haffenreffers loci med
särskildt intresse för de bibliska bevisställena. Svedberg hörde
emellertid icke till dem, som med särskild energi upprätthöll
kunskapsfordringarna. Tämligen godtyckligt kunde han t. o. m.
i strid mot öfriga domkapitelsmedlemmar låta sina intryck af
vederbörandes personliga religiositet och praktiska duglighet
uppväga hvad som fattades dem i vetande (H. W. Tottie,
Jesper Svedbergs lif och verksamhet, II, sid. 174 ff.).
Samtidens förhärligande af abstrakt renlärighetsteologi var för
Svedberg ett oting, och han har många hårda ord om en »stortro».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
