Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDRECKII STIFT g I
Från och med 1550-talet framträda mångsidigare kraf ocli
institutioner allt oftare ocli tydligare. Därmed må det andra
skedet anses inträda. Bland dess tidigare och längregående
stadgar märkas Mecklenburgs KO 1552 (1554 m- A-)» Kursachsens
generalartiklar 15571, Pommerns KO 1563 (med Agenda 1568 samt
synodalstadgar i Greiffenliagen 1574), Sachsen-Lauenburgs 1564
och 1585, Brandenburgs (visitationsordning). 15732, Würtembergs
155g samt betydande delar af sistnämnda lands KO 1582 och
af Sachsens 1580. Genom dessa statuter begynte eller
kodifierades insatser, som mångenstädes skulle blifva länge beståndande.
Perioden är nämligen äfven i praktiken ofta en organiserandets,
förverkligandets och viljans tid. Närmast skapades den af
reformatorernas stora lärjungar; den stod mångenstädes i Tyskland
i flor viel dessas död (c:a 1600) ocli kan sägas sträcka sig framtill
30-åriga kriget i afseende å principiell utformning; i många länder —
bl. a. i Sverige — tog,genomförandet hela 1600-talet, ja i vissa
hänseenden äfven 1700-talet i anspråk.
Under detta andra stadium eftersträfvades eller genomfördes i
föregångsländerna bl. a. följande. Bibelutläggningar blefvo mera
skolor ocli kontrollerande periodiska examina; på sina erfarenheter i
Bugen-hagens Sachsen å 1530-talet grundar danske »ÄB» Palladius sitt
visitations-manér med folkliga examina och sina enträgna maningar om speciell,
frekventerad barnundervisning hos klockaren. Dessa tendenser förverkligas
långt mer under andra skiktet och karakterisera därför närmast detta.
Betecknande är, att en Palladii efterträdare i en edition af katekesen och
Spörsmålen ännu 1634 — sålunda under andra stadiet — aftrvcker Palladii påbud
0111 banialärdomens spridande genom föräldrar, klockare och präster. Det
är därför ej heller ett löst ord, denne efterträdare, »ÄB» Resen, uttalar i sin
önskan att blifva begrafven vid den förres sida — en önskan, hvars
motivering jämväl Resens samtida och jämlike Joh. Rudbeckius säkerligen varit
villig att underskrifva för sin del. De båda senare tillhöra hvad vi kallat
det andra stadiet å den lutherska folkuppfostrans väg, men medan t. ex.
Resen (senast från år 1636) fordrar Spörsmålen såsom pensum före första
tillträdet till nattvarden, så förbereder och erbjuder väl Rudbeckius
motsvarande kunskaper genom sina »Enfaldiga frågor», men lian ålägger ej
inlärandet af detta pensum. Däri och än mer i de betydande skillnaderna mellan
Danmarks ICO 1537 och Sveriges 1571 hafva vi att se vittnesbörd 0111 den
påtagliga olikheten i framsteg mellan dessa länder — om dessa KO skola
anses beteckna önskemål ocli ståndpunkter vid tiden för deras utfärdande
(och något årtionde därefter). Jfr moe, s. 186, 202; Larsen, s. VII.
1 Richter II, s. 178—194 (särskildt s. 186).
2 Jfr Richter II, s. 510—511, 177—178; 358 o. f. (särskildt s. 364, 366,
373)-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
