Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 Carl Söderberg: om Gotlands kristnande
Att ur sådana förbindelser rned kultiverade folk en rik
kultur måste blomstra upp är givet. Också står det utom allt
tvivel, att Gotland redan ganska tidigt ägde en högt uppdriven
konstflit, naturligtvis väckt av vad man sett och lärt i
främmande land. Redan under folkvandringstiden vet man, att
guldsmeden Marila hade sin verkstad på Gotland. Ett
storslaget vittnesbörd avgiva de många brakteaterna från första
årtusendets mitt med sina rika snirklade utsirningar. På
bildstenarna nådde den gotländska konsten sin högsta utveckling.
De visa ansatser till reliefarbete i enkla och värdiga,
fullkomligt egenartade former, och denna skola når sin fullkomning i
de präktiga bildstenarna från 800- och 900-taIen.1
Ävenledes känna vi till en del viktiga samhällen på
Gotland från åtminstone vikingatidens begynnelse. Redan har jag
nämnt de rika socknarna kring Lau-viken. Dessutom vill jag
här även angiva Hemse; det nuvarande Roma, där det
hedniska templet stod och Gutna-al-tinget hölls; Visby, som före
1100 kanske ej var så betydande, men väl antagligen länge
varit en viktig offerplats och ägt en ypperlig hamn.
Vi finna således, att gutarnes sinnelag och kultur intet
hinder lägga i vägen för deras kristnande betydligt tidigare än
deras grannar.2 Under sina täta resor till och vänskapliga
förbindelser med främmande kristna folk måste ju gutarne
ävenledes hava lärt känna deras religion. Någon gräns torde dock
vara fullkomligt omöjligt att draga blott på grundval av dessa
kulturella förutsättningar.
Vi veta emellertid, att vi med säkerhet kunna räkna med
kristen mission fr. o. m. 1000-talets ingång. Vi vilja nu
därför undersöka, huruvida några vittnesbörd finnas om
kristendomens förekomst på ön före år iooo eller slutet av 900 talet.
5. Spridda församlingar.
Vi veta, att på 1OOO-talet förekommo ganska rikligt
träkyrkor på Gotland. Frågan är nu, om vi kunna antaga, att
1 af Ugglas, a. a. ss. 49—58.
2 Det faktum, att Adam av Bremen intet nämner om Gotland, torde
väl också närmast peka därhän, att ön ej varit i behov av mission på denna
tid. Att den var kristen, när han skrev sin bok i slutet av iooo-talet, är
redan fastslaget. Förmodandet, att Adam skulle med sin beskrivning av det
vilda Kurland avse Gotland (se härom S. Lönnborg, Adam av Bremen),’
måste därför också förvisas till de oantagliga hypotesernas område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
