Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - I. Uppgiftens svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I
och ej heller för den som betraktar som sin egentliga uppgift att
blott överse språket i det nya textförslaget, ty här om någonsin
finner han sig ställd inför en ändring, som minst av allt kan sägas
vara blott språklig. Såsom sådan har den visserligen, likt andra
ändringar av mindre betydenhet i den Svebiliska avfattningen av
Luthers lilla katekes, en gång måst anses i de officiella handlingar,
som åtfölja det Lindblomska textförslaget1, ett nödtvunget
undvikande betraktelsesätt, som var naturligt och försvarligt nog i
en tid, då Luthers lilla katekes jämte konkordiebokens hela övriga
innehåll tillhörde eller ansågs tillhöra den svenska kyrkans antagna
och besvurna symboliska böcker.2 Det är icke desto mindre utan
vidare klart, att denna »språkliga ändring» från det s. k.
apostoliska symbolums carnis resurrectio redan i dess äldsta gestalt till
det Paulinska och niceno-konstantinopolitanska resurrectio
mor-tuorum i verkligheten innebär en betydande förskjutning i
tankeinnehållet: det senare uttrycket är mera allmänt och ger rum för
en vidare uppfattning, som lämnar uppståndelsens art oavgjord,
det förra är mera bestämt begränsat och anger vad som enligt
mångas uppfattning är eller åtminstone har varit kyrkans
traditionella lära: en uppståndelse som även är lekamlig. Mot uttrycket
köttets uppståndelse kan ur språkligt-estetisk synpunkt ingen
befogad anmärkning göras, såvida man ej vill fatta Luthers något
drastiska anmärkning i den större katekesen om innebörden av
ordet kött på fullt allvar. Det är snarare poetiskt än krasst, om det
är sant, att varje ord i språket får sin prägel av det sammanhang,
i vilket det står, och det är till sitt betydelseinnehåll i det kyrkliga
språkbruket vidsträcktare än det av Luther ifrågasatta kroppens
uppståndelse. Och själva tanken på en uppståndelse, som även
omfattar kroppen, behöver, fattad såsom uttryck för den sitt
1 Se t. ex. Lindbloms skrivelse till Konungen (bevarad i koncept å
Uppsala universitetsbibliotek) vid överlämnandet av det nya textförslaget den 17
april 1807, vidare protokollet i ecclesiastika ärenden inför Konungen i
statsråd den i mars 1810 (bevarat i riksarkivet), vari det heter, att i »själva Luthers
katekes några få rättelser endast i avseende på språket blivit gjorda» samt
Konungens stadfästelsebrev å det nya textförslaget av samma datum,
uppläst i prästeståndet den 23 mars s. å., där det talas om att ståndet funnit
»de ändringar i anseende till språket, vilka vid själva Luthers katekes blivit
gjorda, svarande mot dess väntan samt den närvarande tidens och
allmänhetens behov». — I fråga om omarbetningen av den Svebiliska förklaringen
vidgås åter öppet ändringarnas sakliga natur.
2 Se härom Lindbloms ovannämnda skrivelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
