Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 5. Förhållandet mellan Lindbloms och Hedréns katekestext
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 2
HJ. PSILANDER
upptagit och infört dem. Herr Ärkebiskopen dömer bäst däröver.»1
Det är svårt att veta, om dessa vördnadsfulla uttryck äro att fatta
såsom något mer än en naiv artighet från ödmanns sida mot hans
ärkebiskop och chef. Att däri se någon särskilt dålig eller
inställsam mening är säkert alldeles överflödigt. De förefalla, ehuru
ordagrant tagna en förvrängning av verkliga förhållandet, ej
onaturligare än t. ex. E. J. Almquists ämbetsbetänkande som
dekanus över det nya katekesförslaget den i april 1807, i vilket vid
nästa sammanträde fakultetens samtliga medlemmar instämma,
där förslaget förklaras vara »fullkomligt i enlighet med de höga
grundsatser, vilka K. Maj:t i sin nådiga skrivelse av den 3 nov.
1806 utstakat», och icke heller mer överraskande än ärkebiskopens
egen förklaring i prästeståndet den 9 juni 1809, då han inför det
på allmänt riksmöte församlade, högvördiga ståndet framlägger
de grunder han »i förenlighet med Konungens höga föreskrift»
ansett sig böra följa samt hemställer om ståndets granskning av
förslaget för att utröna, i vad mån hans »åtgärd kan anses svara
mot ovannämnda nådiga avsikt och föreskrift», vilken avsikt
antagligen dikterats av honom själv och varit den i religiösa och
dogmatiska ting allt annat än nyhetsivrande konung Gustaf IV Adolf
alldeles främmande.2 Då Lindblom »upptagit och infört» Hedréns
uttryck, har han säkerligen icke velat vilseleda vare sig någon
annan eller sig själv. Att han utan vidare gjort ett omfattande
bruk därav, skall visa sig även vid skärskådandet av nästa stadium
(II) i hans revision av Luthers katekes.
I det renskrivna förslag till revidering (=1), som hittills
behandlats, äro, såsom redan nämnts, avvikelserna från den Svebiliska kate-
1 Att med Hedrén skulle avses icke Anders Hedrén, utan sonen,
sedermera biskopen J. J. Hedrén, förefaller knappt sannolikt. Jag vågar ej så
tyda den upplysning, som meddelas av H. Lundström K N III s. 141, att
»Lindbloms dedikationsexemplar till biskop J. J. Hedrén (d. v. s. egentligen
vid denna tid kyrkoherden i Jakob och Johannes), som förvaras i Linköpings
Stiftsbibliotek, är egenhändigt dagtecknat den 31 mars 1811». Hedrén, f. d.
docent i botanik för C. P. Thunberg, vid denna tid präst i Stockholm och
notarie i hovkonsistoriet, har väl näppeligen haft något att göra med
katekesrevideringen. Stilen i det renskrivna förslaget är knappast hans, om ock ej
mycket avvikande.
2 Jfr Lindbloms skrivelse av den 5 maj 1811 till J. Tengström: »Gustav
Ad. lät ej kapitulera med sig en fait des dogmes, och man var förundrad att
jag kunnat bringa det därhän att få ändra något». (Avtryckt av M. G.
Schy-bergson i Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland del 157,
s. 44.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
