Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. III. Kyrkans ställning efter novemberrevolutionen 1917 - B. Kyrkans fri- och rättigheter - 7. Begränsning av kyrkans frihet med hänsyn till tiden - 8. Begränsning av kultens frihet med hänsyn till proletariatets intressen: - a. Sanitära bestämmelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q 2 ALEXANDER DE ROUBETZ
ter, matsalar och téhus). De senares ägare ha rätt att stänga
dem under kyrkliga helgdagar, om stängningen ej kränker
befolkningens intressen, men i så fall måste de betala lön åt sina
biträden liksom under arbetsdagarna och giva dem frihet även
under lagliga helgdagar.
Straffet för överträdande av cirkuläret är ganska stort,
nämligen 300 guldrubel eller 3 månaders tvångsarbete.
Men vi måste samtidigt framhålla, att regeringen stundom
förbjuder firandet av en del religiösa helgdagar; i Georgien är
t. ex. firandet av den muhammedanska helgdagen
Sjachsej-vachsej förbjudet, vilket icke är fallet i Aserbajdsjan.
Det är av intresse, att år 1927 firades »påsken» i
Sovjet-Ryssland enligt Julianska tideräkningen (d. v. s. den 24 april i
stället för 17 april enligt Gregorianska tideräkningen).
8. Begränsning av kultens frihet med hänsyn till
proletariatets intressen.
a) Sanitära bestämmelser. Den 24 oktober 1923 utgav
folkkommissariatet för hälsovård ett cirkulär, enligt vilket alla
offentliga lokaler, som avsågos till kultförrättningar (näml. kapell,
bönehus, tempel, synagogor, moskéer o. d.), ställdes under
hälsovårdsnämndens tillsyn. En person, väld av församlingen, är
ansvarig för att sådana byggnader hållas i sanitärt skick.1
De sanitära bestämmelserna gälla även begravningsritualer,
i fall att döden förorsakats av smittosamma sjukdomar, såsom
skarlakansfeber, mässling, difteri, koppor, kolera, pest, tyfus,
ros, rots o. d. I sådana fall får man inte bära öppna kistor
och förrätta begravning i kyrkorna, utan på särskilda
kyrkogårdar.2
Dessa bestämmelser saknades ej i Ryssland före
revolutionen; de funnos i lagsamlingen, bd XIII, Sanitära stadgar, §§ 704
—739i som nästan alldeles överensstämma med nuvarande
bestämmelser. §§ 4, 5, 6, 7 och 8 handla om kulttjänare och
deras beröring med de sjuka samt straff för brytande av dessa
bestämmelser.
1 Cirkulär av den 24 okt. 1923, N:r 249, § 1 och 2.
° Ib. § 3 och anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
