Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. III. Kyrkans ställning efter novemberrevolutionen 1917 - B. Kyrkans fri- och rättigheter - 8. Begränsning av kultens frihet med hänsyn till proletariatets intressen: - b. Relikkult - c. Mirakelkult - d. Religiösa demonstrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOV|F.T-RYSSI.ANDS KYRKA
59
b) Relikkult. En ny avdelning i sovjetlagarna handlar om
s. k. »relikkult». 1920 utgav justitiefolkkommissariatet ett
cirkulär, i vilket det från kommunistisk synpunkt diskuterade
frågan om relikerna inom ryska kyrkan och beskrev resultaten av
relikinventering i olika kloster och kyrkor i Ryssland. I slutet
av cirkuläret finnas tre paragrafer, enligt vilka alla relikerna
måste likvideras och de som äro bevarade i gott skick skola
sändas till museerna. De som göra sig skyldiga till
exploatering av de obildade massorna i fråga om relikkult straffas
enligt lag.1
c) Mirakelkult. Under en sådan rubrik höra alla
bedrägliga handlingar, som gå ut på att framkalla vidskepelse hos
befolkningen samt att på så sätt vinna materiella fördelar.
Sådana handlingar straffas med fängelsestraff, ej längre än ett år,
eller med tvångsarbeten för samma tid.2
d) Religiösa demonstrationer. Under religiösa
demonstrationer innefattar den nuvarande lagen även alla handlingar, som
hedra (i böner, predikan eller på annat offentligt sätt) sådana
personer (eller deras minne), som blivit dömda som brottslingar
mot arbetar- och bondemakten, emedan sådana demonstrationer
ha som mål att framkalla missnöje eller att diskreditera
regeringen.3
Som kyrklig demonstration räknas även f. n. alla föremål,
som funnos i kyrkor eller andra bönehus och som kränka
arbetarmassornas religiösa känslor. Till sådana föremål höra
mar-mor- eller andra tavlor och inskrifter på vägarna och på
kyrkliga föremål, som äro gjorda att föreviga minnen av alla
personer, som tillhört den av folket störtade dynastin och dess
anhängare.4
Här måste vi giva en närmare förklaring. Man brukade
sätta på väggarna i kyrkor liksom i andra offentliga lokaler
tavlor till minne av kejserliga personers besök. Ofta kunde
man på kyrkliga föremål, t. ex. på kalkar, paténer o. d. se in-
1 »Kyrkan och revolutionen» 1920, N:r 5—8.
2 Beträffande mirakler funnos många bestämmelser fr. o. m. Peter I:s
tid, som hade till syfte att skydda befolkningen för bedrägerier.
3 Justitiefolkkommissariatets cirkulär den 8 dec. 1923, N:r 254.
4 Justitiefolkkommissariatets instruktion den 24 aug. 1918, §§ 32—49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
