- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
193

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Ivar Simonsson, Stockholms plats i den kyrkliga indelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stockholms plats i den kyrkliga indelningen

19 i

praeses» i detta, och han kan fordra »räkenskap» för vad som
där försiggått. Men den ordinarie praeses är pastor primarius,
som de övriga consistoriales skola visa tillbörlig respekt och
lydnad. Området för konsistoriets förvaltning är uteslutande
Stockholms stad. 1655 års instruktionsförslag förbjöd bestämt
konsistoriet att ingripa i ärenden, som hände utanför
stadsportarna, försåvitt det icke gällde pastor primarius’ eget
prebende. Skillnaden mellan 1668 års instruktion och de tidigare
ligger eljest väsentligen däri, att hovförsamlingen i den förra är
undantagen konsistoriets myndighet, sedan en särskild
överhov-predikantsyssla inrättats. Ett särskilt hovkonsistorium blev
ävenledes snart härefter inrättat.1

Det är sålunda endast i fråga om presidiet i konsistoriet,
som Stockholm enligt 1668 års instruktion icke har det
självständiga stiftets ställning, även om pastor primarius räknas som
dess ordinarie praeses. Biskoparnas vederlike uppnådde han
aldrig att bli, trots att han ofta jämställts med dem och
åtminstone närmast i rang brukat följa dem. Från biskoparna
är han skild framförallt därigenom att han icke kan viga präster.
Att giva honom även denna förmån och tillägga honom också
biskopstitulaturen för att yttermera betona stadens självständiga
kyrkliga ställning har man fortsatt att arbeta för under hela
den tid, som följt efter 1668. Vid ärkebiskopsvakansen 1700
skrev magistraten till Karl XII och begärde sådan rättighet för
staden, helst man i dess dåvarande pastor primarius Matthias
Iser ansåg sig ha en mycket värdig biskop2, och vid nästa
vakans 17093 förnyade man denna anhållan. »Mäst alla
reci-dencer och hufvvudstäder i hela Europa», hette det, »befinnes
wara med de inrättade biskopzsäten hedrade, hwilket och effter
wårt oförgrijpelige tycke så mycket bättre här i staden skulle
låta sig giöra, som här sammastaedz af långa tijder effter höga
öfwerhetens förordning warit ett formatum consistorium, som
utan dependance af annat consistorio upptager, slutar och af-

’ K. F. om hovkonsistorium 1681.

2 Magistratens registratur 1700 18 7. Rådhusarkivet.

3 Magistratens registratur 1709 2,;5. Även i Städers skrivelser.
Riksarkivet.

13 — 2s304. Kyrkohist. Årsskrift igiS.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free