Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 9. Om kyrkor och kyrkoskrud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
e. färnström
9. Om kyrkor och kyrkoskrud.
WKO. övergår därpå till Von der Kirchenkleidung och så
till Ordnung der Feiertag, vilka i den svenska blivit omkastade
(jfr ovan s. 217 f.).
»Von der Kirchenkleidung» och motsvarande del i den
svenska KO. av »Om kyrkior och kyrkioskrudh» synes ej hava
beträffande innehållet något gemensamt. Avdelningen i WKO.
är synnerligen kortfattad och framhåller egentligen blott den
tanken, att en evangelisk kyrka i denna sak har att i kristlig
frihet så ordna, att allt tillgår höviskt och uppbyggligt. I den
svenska kyrkoordningen däremot mötes oss en mycket utförlig
framställning såväl om kyrkor, deras underhåll och vård, m. m.
som om kyrkoskrud.
Det heter bl. a. här, att kyrkor äro almännelig hus och
såsom skolor, där kristet folk kan församlas och bliva obehindrat
under skur och teckio, så länge de höra Guds ord, undfå
sakramentet etc. Vi möta här den äkta lutherska tanken, att det är
Guds ords förkunnelse och sakramentens utdelning, som göra
kyrkan till en kyrka. För Guds ord och sakramentens skull,
som därinne förhandlas, skola de hållas i tillbörlig vördnad.
Men är där flera kyrkor än som behövas, skola de användas
till andra menighetens behov. — Även en del katolska
vidskepliga bruk och föreställningar beröras. Olika slag av
kyrkoskrud, beläten, ljusstakar, -kronor och klockor skola behållas,
blott de ej missbrukas. Beläte vid vägen t. ex. är hedniskt,
så ock klockringning såsom en särskild gudstjänst (jfr följ.
s. 275 f.).
Om en kyrka eller kyrkogård blivit oskärad, skall man ej
genom »tvättan» och de många underliga ceremonier skära den
på nytt. Utan man skall ej hålla någon gudstjänst, förrän
saken är kungjord för ordinarius. Sedan skall han skriva till
prosten, som skall undersöka saken på ort och ställe. Den,
som förbrutit sig, skall gå fram till kyrkodörren, bekänna sin
synd och bedja om nåd och avlösning. Sedan han därefter
fått sig anvisad penitentia, och vederbörlig förmaning gjorts till
folket, skall sedan allt vara i sin ordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
