Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Några statistiska uppgifter om svenska kyrkans prästerskap av F. J. Linders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
Några statistiska uppgifter om svenska kyrkans
prästerskap.
Av
Doc. Dr F. J. Linders, Uppsala.
Den alltfort rådande prästbristen och därmed sammanhängande
förhållanden har aktualiserat behovet av siffermässig kunskap rörande
prästerskapets demografiska och ekonomiska läge. ’ Såsom bidrag till
belysning av det förra problemet hava härletts nedanstående siffror,1
som visserligen ej alltid kunna anses vara fullt exakta men dock
tämligen noggrant återgiva verkligheten.
Det absoluta antalet prästvigda har betydligt minskats sedan
mitten av 1700-talet, dock med avbrott av kortvarigare höjningar.
Det måste emellertid ihågkommas, att siffrorna för 1700-talet och
början av 1800-talet icke äro fullt jämförliga med siffrorna för senare
tid. Vad 1700-talet beträffar, kan man särskilt peka på det stundom
avsevärda behovet av fältpräster samt på bruket att ordinera s. k.
huspräster inom de högre samhällsklasserna, särskilt lantadeln. Även
vigdes ett ej obetydligt antal personer till s. k. skolpräster, alltså
för handhavande av uppgifter, som numera överflyttats på lekmän.
Den sänkning i prästvigningsfrekvensen, som inträdde på 1830-talet,
står säkerligen i samband med införande av examen vid universitetet
som villkor för ordination. Å andra sidan är stegringen under
1860-och 1870-talet delvis en följd av den stora folkväckelsen vid
århundradets mitt, vilken rörelse som bekant i början icke hade
separatistisk karaktär. Att flodvågen sedan gick så snabbt tillbaka, får
till en del sin förklaring i frikyrkorörelsens konsolidering och allt
skarpare agressivitet mot statskyrkosystemet.2 Ökningen under
1910-talet torde åter bero på reaktion av olika slag mot sektväsende inom
1 Till största delen hämtade ur F. J. LINDERS Demografiska studier
rörande svenska kyrkans prästerskap. Del I. Akademisk avhandling.
Uppsala 1925.
2 An mer genom nyupplysningens allt starkare inverkan och nya
kursers öppnande. Utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
