- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioförsta årgången, 1931 /
169

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANGREPPEN PÅ PRÄSTESTÅNDET OCH DESS PRIVILEGIER I 7 6 5—6 Q I 5 7

medeltiden stadgar tiondeavgift för allt folket.1 Då konungen
aldrig haft dispositionsrätt över tionden, som alltid utgjorts till
kyrkan, är det otänkbart, att han kunnat befria adeln eller
herremännen, vilken kategori de än tillhört, från vare sig bela eller
en del av tionden. Men att kyrkan på en tid, då »dundret från
Vatican war så förfärligt», skulle medgivit något dylikt är
likaledes ett orimligt antagande." Denna generella bestämmelse har
sedan vid flera tillfällen bekräftats, vid reduktionen 1527, i
privilegier för prästerskapet 1650, 1675 och 1723.3 Under
1500-talet utfärdades upprepade gånger stadgar, sotn ålade alla, även
frälset, att betala sin tionde, t. ex. brevet från Skara 1529,
Johan III:s mandat den 7 sept. 1572.4 Då nu en allmän lag
givits, krävdes, att om ett påstått privilegium skulle vinna
erkännande, det bevisades, att vid något tillfälle en uttrycklig dispens
beviljats. Denna sin huvudtes driver Eberhardt energiskt.5

Botin själv finner blott två handlingar, som direkt stödja
prästerskapets krav, nämligen riksdagsbeslutet i Linköping 1600
§ 8 och förordningen för prästerskapets uppbörd av allmogen i
Åbo stift av den 23 febr. 1694.6 Om den senare mera nedan.
Det förra förpliktigar alla att utgöra tionde utom adeln för sina
sätesgårdar, vad de två delarna angår. Men prästens treding
måste var och en erlägga.7 Den andliga sidan bemödar sig att
förringa värdet av 1600 års beslut och vill gärna betrakta det
som en isolerad företeelse utan samband med den följande
lagstiftningen i ämnet.8 Den prästerliga däremot finner häri det
första beviset på säteriernas befrielse från kronotionden och en
fast utgångspunkt för frågan om tertialtionde av säterier.9

1 »En adelsmans bref» sid. 4 f. »Swar til en wän sid. 7—10. Hofs
»Anmärkningar» sid. 2 f., 16, 19 f. »Owäldige tankar» sid. 13 f. »Bewis»
sid. 2.

2 »Swar til en wän» sid. 10.

3 »En adelsmans bref» sid. 4. »Bewis» sid. 3, 4. Hofs
»Anmärkningar» sid. 4.

4 »En adelsmans bref» sid. 6.

5 »En adelsmans bref» sid. 4, g, 13. »Swar ti! en wän» sid. 7 f.

6 Kollegiets betänkande sid. 12, 17.

7 Kollegiets betänkande sid. 5.

8 Kollegiets betänkande »Oförgripelige tankar» sid. 13. »Utdrag» § 13.

9 »En adelsmans bref» sid. 7. »Swar til en wän» sid. II, 14. Hofs
»Anmärkningar» sid. 3 f. »Bewis» sid. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1931/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free