Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 1. Psykiskt orsakade fysiologiska fenomen av negativ art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅI.
I O 1
var i kroppen eller utom kroppen, vet jag ej». 1 Liber de
videndo Dei, ep. CXLVII, skiljer Augustinus på anima, som är
kvar i kroppen under ekstasen, och mens, som då är avkopplad
från sinnena.1 — De Gen. ad litt. XII, 26: 54:
»Porro autem, si quemadmodum raptus est a sensibus corporis,
ut esset in istis similitudinibus corporum, quae spiritu videntur, ita
et ab ipsis rapiatur, ut in illam quasi regionem intellectualium vel
intelligibilium subvehatur, ubi sine ulla corporis similitudine perspicua
veritas cernitur, nullis opinionum falsarum nebulis offuscatur.»
I anslutning till sin ideologi har Augustinus utstakat den
väg utifrån —»inåt, genomgående av negativ art, som människan
måste gå för att nå det mystiska tillståndet och Gud. De tre
etapper, som ban särskiljer, bli sålunda: 1) befrielse från
corpora-lias störande inflytande; 2) d:o från minnets rika möjligheter att
distrahera; 3) först när detta har skett, finner människan Gud,
och den känsla, som karaktäriserar denna upplevelse, betonar
han såsom stark glädje och lycka.2 Jag hänvisar beträffande
den sistnämndas karaktär till sista delen av detta arbete, där jag
söker visa, att detta just är ett överallt gemensamt drag i
uppfattningen av det mystiska tillståndet, där allt förefaller vara
rent positivt — det negativa har endast varit vägen dit. — Med
denna indelning kan naturligtvis sammanställas de indiska resp.
buddhistiska graderna vitarka resp. vitakka, vicära och ä?ianda,
vilka ha samma betydelse och intaga samma ställning på
frälsningsvägen som Augustinus’ stadier.3
Gregorius den store talar också om anestesi och därmed
likartade saker, då han i Homil. Hesekiel II, V, 9, Mor. V, 61, 62
och XXIII, 42 m: fl. ställen4 inskärper, att själen först måste lära
sig att sluta sina ögon för alla jordiska såväl som för himmelska
intryck samt att undertrycka vadhelst än må vilja framträda för
tanken från de fem sinnesområdena, allt på det att den må söka
sig själv invärtes sådan som den i själva verket är, utan alla
’ Butler a. a. s. 73.
2 CayrÉ har a. a. s. 198, 201 f., 203 ff, 206, 210 och 302 utförligt
behandlat dessa tre stadier.
3 Methoden s. 78, 82, 125 ff, 134 f., 137.
4 Butler s. 97 och 99, 100 f., 260, 262.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
