Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN ABBÉ VOGLER TILL JOHN MORÉN
2 2 1
äro visserligen brukbara men på ganska många ställen felaktiga,
både melodiskt, harmoniskt och metriskt.1 Försök till
förbättringar gjordes av Ferd. Zellbell d. ä. (1689—1765), Joh. Miklin
(1725—98) och H. F. Johnsen (1717—79), vilkas fullständiga
koralböcker finnas och följas, framför allt de två förstnämndas
ehuru den sistnämndes är bäst. Senast har nu även abbé Vogler
utgivit en koralsamling, som likväl ej omfattar på långt när
alla melodier. Då de två förstnämnda äro fulla av fel, Johnsens
svår att erhålla i avskrift och väl lärd samt Voglers ofullständig,
så förelåg grundad anledning för Haeffner att ingripa.2 I vilken
mån de svenska krafterna, Olof Ahlström (1756—1835) och Per
Frigel (1750—1842), ha varit bättre skickade än Hæffner att
företa reformverket, är fåfängt att grubbla på. Man kan ha
sina tvivel.3
Största intresset knyter sig till Hæffners inställning till
Voglers arbete. Dennes spefulla »Lektion till koraleleven M. H.»,
tryckt omedelbart före förf:s bortresa, gällde Hæffners
uppfattning av en koralboksrevision och kan ju knappt ha utlöst några
varma känslor hos sitt offer. Men Hæffner var alltför klok och
insiktsfull för att inlåta sig på direkt polemik med abbén. Han
anför blott, att Vogler gjort början med att utmönstra den
mångfald fel, som fördärva koralmelodiken, och anger sådana
fall som åsyfta en kyrkotonartlig utprägling av melodilinjen,
d. v. s. borttagande av diesis, främst i kadenserna.4 Vad angår
sakligen sådana, som kunna grupperas kring koralpsalmboken 1697, kring
Zellbell d. ä:s (i slutet av 1730-talet utarbetade) samt Miklins koralböcker,
medan sådana av Chr. G. Roman (1744), B. Knöleke, J. Eberhardt, A.
Bonge (c:a 1780), Ph. Johnsen, J. Wikmanson (1780-t.) och Zellbell d. y.
möjligen spelat mindre roll, i varje fall ej bevarats i så talrika exemplar
till vår tid.
1 Jfr Kyrkomusikens historia, s. 441, och Morin i Tidskr. f.
Kyrkomusik, ss. 116 ff.
2 Jfr också Hæffners åsikt om sin kompetens i en artikel i
Elegant-Tidningen n:r 4 C8/?) 1810.
3 Jfr i detta hänseende min framställning av Frigels kyrkomusikaliska
arbete (på grundval av källor i Musikal. Akad:s bibi.) i Kyrkomusikens
historia, ss. 458 ff. Frigels dynamiska utmejsling av Ödmans litania (a. a.,
s. 474 petit) är naturligtvis påverkad av Vogler.
4 Såväl Vogler som Hæffner framhålla, att menigheten i regel sjunger
rätt i sådana fall mot organisternas vilja, vilket naturligtvis måste stärka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
