Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2
HANS CNATTINGIUS
och N. T:s böcker.1 Liksom Nicolaus Botniensis för sin
Apokalypskommentar visat sig starkt beroende av Chytræus’ kom-
-mentar till samma bok, är det mycket sannolikt, att Botniensis
i sin övriga exegetiska verksamhet från Chytræus’
utomordentliga lärdom hämtat ett betydande konkret material. Troligen
skulle en detaljerad jämförelse också beträffande Theses de
Sacra Scriptum kunna visa ett liknande övertagande av
konkret gods från Chytræus. Men när det gäller de principiella
synpunkterna på skrifttolkningen o. d., sådana vi finna dem i
nämnda skrift, är det fråga om Chytræus här haft något eget
och originellt att erbjuda. I en skrift Oratio de Studio
Theo-logiae recte inchoando (1 uppl. 1561) ger visserligen Chytræus
en del råd om studiet av Skriften och kyrkofäderna, som rätt
väl överensstämmer med vad Botniensis säger därom. Vi skola
ständigt läsa Skriften under bön, så skall Gud genom sin Ande
upplysa oss. Skriften skall också läsas i sitt sammanhang.
Studier i hebreiska, grekiska och latin anbefalles, liksom ett
samvetsgrant utnyttjande av den exegetiska traditionen, hos
Luther, Melanchton och kyrkofäderna. Detta är nu föga nytt,
men intet hindrar, att Botniensis lärt sig dessa synpunkter just
från sin lärares lilla skrift.2 Det är särskilt det uppbyggliga
intresse, som Botniensis visar, som mycket erinrar om
Chytræus’ betonande av teologiens praktisk-religiösa uppgift.
Det måste givetvis vid en analys av Theses de Sacra
Scrip-tura vara önskvärt att uppspåra mera bestämda och
betydelsefulla förebilder än den både lätta och mycket partiella influens
från Chytræus, som möjligen föreligger. Såväl Luther som
Melanchton hade väl i föreläsningar och skrifter givit uttryck
åt sin syn på bibeln och en rikedom av exegetiska iakttagelser.
Det är nu mycket intressant att iakttaga, att det är den
romerska polemiken, fr. a. det Tridentinska mötets fastslående
av den romerska ståndpunkten 1546, som tvingar de
evangeliska kyrkorna att på nytt tänka igenom sin position och
1 Om Chytræus som exeget, se Krabbe, D. Cythræus, s. 109—132
och Geiger, a. a. s. 1891—1893.
3 Krabbe, a. a. s. 110—in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
