Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANONISK ELLER NATIONELL RÄTT? I 07
dessa innehålla kanoniskrättsliga element, på beskattningens
område (tiondeskyldigheten), på frids-, äktenskaps- och
arvslagstiftningens (testamentsrätten), varjämte mindre delar av
straffrätten dragits under kyrkans dom och kanoniska bevismedel i
viss mån kommit till användning. Kyrkorätterna framstå, i den
form de bevarats, såsom utflöden av överenskommelser mellan
landstingets menighet och dess kyrkliga överhuvud, ärkebiskopen
respektive biskopen; konungens medverkan har lämnats i en
mera passiv form (»med Valdemar konungs goda vilja»). Det
är den typiska formen för den äldre danska världsliga
lagstiftningen, tingsbeslutet, fattat sedan de nödvändiga förhandlingarna
och kompromisserna undanstökats. Man får härvid icke låta
sig missledas av att rätten »gavs» av ärkebiskop Eskil och
biskop Absalon. Detta uttryck kan väl härröra från den klerks
hand, som skrivit urkunden. Under det kyrkorätterna hava en
begränsad räckvidd, har Skånelagens rättsbok (1200-talets
början) givetvis en större, och även här finner man enstaka och
direkta kanoniska inslag (arvs- och testamentsrätten).1
Emellertid hade kungamakten från början av 1200-talet börjat
återtaga den roll, Knut den helige försökt sig på, börjat ingripa
i lagstiftningen på speciella områden (Knut VI:s lag 1200 för
Skåne om dråp, Valdemar II:s lag om avskaffande av järnbörd).
I lagen om mandråp i Skåne säges det t. o. m., att konungen
äger fastställa och ändra lagarna (leges condere vel mutare).
Detta är ett steg utöver Valdemar I:s deklarationer om
konungens ämbete. Den av Valdemar II utfärdade Jydske lov
innehåller visserligen även den regler av kanoniskt ursprung, men
deras giltighet är beroende på att de intagits i den världsliga
lagen. »Ingen man skall döma mot den lag som konung giver
och land antager men efter den lag skall land dömas och rättas»
heter det i företalet till samma lag. Så småningom tog
kungamakten även i form ledningen av den världsliga lagstiftningen
i dess helhet. Konungens rätt att styra landet utan kyrkligt
förmynderskap och skillnaden mellan rikets och kyrkans rättssfär
betonas ock i företalet till JL: »Såsom den helga kyrkan styres
1 Det synes antagligt, att i Norden dragkampen mellan nationell och
kanonisk rätt medverkat till uppteckningen i skrift av de förut oskrivna
inhemska rättsreglerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
