Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
JAN LIEDGREN
rande inflytande vid tillsättning av tjänster, där adeln fordrade
patronatsrätt eller som överheten ansåg vara regala. I sistnämnda
fall menade dock rikskanslern, att biskoparnas önskemål sakligt sett
hade fog för sig. Ett annat utslag av de episkopala maktsträvandena
sågo kanslern och rådet i förslagets formulering av biskops och
domkapitels inbördes ställning; dessutom brukade besluten där ej fattas
efter omröstning som i andra kollegier utan efter överenskommelse,
varvid man misstänkte, att biskoparna sällan gåvo efter. Johannes
Matthiae tillbakavisade med bestämdhet beskyllningen att vilja
åsidosätta domkapitlen: »där bispen står allena, där förstås ock
con-sistorium under».1 Laurentius Paulinus förfäktade ivrigt, att
vänskaplig överenskommelse efter övertalning med sakliga skäl gåve bättre
och lyckligare resultat än voteringsmajoriteter. Hans försök att
tillämpa sin metod rönte till hans sorg åtskilligt motstånd hos de
dugliga men självrådiga professorerna i ärkestiftets kapitel2,
säkerligen mer än i andra stift.
Rådsprotokollet ger inga utförligare upplysningar om vilka
ekonomiska förmåner kleresiet önskade. Att dessa spelade en stor roll
visa både de tidigare nämnda postulaterna och ärkebiskopens
enträgna böner om bekräftelse i dessa stycken. Den från Strängnäs
stift3 först framförda begäran, att kronan skulle anslå småtorp eller
fäbodställen till de prästbord, som hade klent mulbete, avvisades
av kanslern ironiskt med att alla prästbord då skulle påstås sakna
mulbete4.
Någon resolution på prästeståndets besvär eller någon
privilegieurkund kom ej till stånd vid 1644 års riksdag. Ännu den 12
december var ärendet på tal i rådet med anledning av »prästerskapets
sedermera inlagda punkter».5 Till misslyckandet bidrog en viss mot-
1 Samma tvetydiga formulering hade förekommit i 1619 års
kyrkolagsförslag, Kyrkoordningar och förslag därtill före 1686, I, s. 504. Jfr H.
Cnattingius, a. a., s. 278 ff.
2 Se t. ex. flera brev från Paulinus till Matthiae, G 171, UUB, samt H.
Lundström, Laurentius Paulinus Gothus, III, 1898, s. 39 ff.
3 Se ovan s. 152.
4 SRP 1644 4 dec. Protokollisten har i hastigheten skrivit »uthan torp»
i stället för »uthan mulbet».
5 SRP 1644 12 dec. Vad härmed åsyftas är oklart, ehuru det säkerligen är
fråga om de »Presterskapetz postulater deres privilegier angående, den 6
De-cemb. 1644 öfwerlefwererade», vilka i Nordin 260, UUB (liksom i dess för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
