- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtionde årgången, 1940 /
85

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - II. Åren 1712—1731. Av N. J. Söderberg - 7. Orglar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA

IO3

Uppsala och under åren 1707—1710 utförde arbetet med den nya
orgeln.

När i sinom tid nästföljande instrument, Johan N. Cahmans stora
verk, blev färdigt år 1731 kommo Risbergs orgor, som i sin tur vid
den tiden benämndes det gamla orgverket, helt och hållet ur bruk.
De funnos dock kvar i domkyrkan till år 1741, då de såldes till
brukspatron Carl Tisell för Tjällmo socken i Östergötland.

Johan N. Cahmans orgel. Den Risbergska orgeln är att betrakta
såsom en interimsorgel och hade aldrig gällt för något annat. Det
dröjde oaktat allt intresse likväl femton år, innan offentlig
framställning gjordes om förvärvande av en ny orgel, som tillfredsställde
befogade önskemål. Det var denna gång länets hövding, som tog
initiativet. Enligt domkyrkorådets protokoll den 30 juni 1725
projekterade landshövdingen, baron Magnus Cronberg, i närvaro av
ärkebiskopen Matth. Steuchius, domprosten Daniel Diurberg m. fi. ett
nytt orgelverk till domkyrkan. Landshövdingen meddelade härvid,

»att orgbyggaren Cahman utlofvat att werket skulle förfärdigas på fyra
år för 12.000 d. smt., en modell eller afrifning uppvisades.
Landshöfdingen försäkrade, att han till verket skulle genom frivilliga gåfvor
kunna skaffa 4.000 d. smt. Domkyrkorådet ansåg rådligast låta anstå,
tills man får se hvad domkyrkan kan tåla, sedan altartaflan blifvit
förfärdigad. Landshövdingen mente, att det icke behöfde befaras, att
icke kyrkan är mäktig sådant påkosta. Äntligen samtycktes, att
orgelbyggaren Cahman kunde komma hit och höras uti domkyrkorådet.»

Vid nytt sammanträde den 7 påföljande juli anmälde
landshövdingen för domkyrkorådet,

»att orgelbyggaren Johan N. Cahman ingifvit sitt förslag om byggande
af ett orgverk till alla reale dehlar likaså gott om icke bättre än det
förra stora orgverket, som funnits före branden. Förslaget föredrogs
och pröfvades noga, hvarvid befants, att de anbudna vilkoren vore
skäliga och raisonable likasom ock att domkyrkans medel voro
tillräckliga sådant uppå de föreslagna terminer at påkosta, ty blef slutit att ett
skrifftligt Contract skulle uppsättias.»

Detta skedde också omedelbart. Kontraktet underskrevs den 8
juli 1725.

I domkapitlet uttalades emellertid betänkligheter. Kyrkorådet
höll på sitt kontrakt med orgelbyggare Cahman och domkapitlet
protesterade. Den, som härunder hade en mindre trevlig
mellanställning var domkyrkosysslomannen. Av domkapitlets protokoll den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1940/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free