Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FROMHETSLIVET I LINKÖPINGS STIFT
3
Linköping i december 1739 avföljdes Norman av en hel skara
vänner och väninnor, bland dem några förnäma personer.1 Av större
betydelse blev det likväl, att den radikalpietistiske ledaren Carl
Michael von Strokirch i augusti 1739 medföljde överstelöjtnantskan
Cederberg, född Clerck, från Västergötland till hennes gård Dala i
Grebo socken. Från den tiden gjorde tydligen Strokirch täta besök
i Linköping. Närmast fick domkapitlet sin uppmärksamhet riktad
på fru Cederberg. Rodén har i anslutning till Westling skildrat
kontroverserna kring fru Cederberg.2 Åtskilligt mera material
finnes dock här att anlita.3 Betecknande för den spontana
samhörighetskänslan mellan dessa väckta är, att handelsman Blessing och
två kvinnor, säkerligen även de från Norrköpingskretsen, redan i
oktober rapporterades ha gästat Dala gård några dagar.4
Den 28 november förhördes fru Cederberg inför domkapitlet.
Rodén har i anslutning till Westling karakteriserat hennes
uppträdande vid detta tillfälle som stolt och oböjligt samt menat, att hon
visade sig ha helt tillägnat sig de radikalpietistiska åsikterna.
Detta är knappast alldeles riktigt. Ganska missvisande är Odenviks
referat av detta förvisso intressanta förhör.5 Genast efter biskopens
inledningsord och hälsning begärde fru Cederberg få veta, vem som
var hennes anklagare.6 Paragrafer ur 1735 års stadga, prästerskapets
privilegier av år 1723, kyrkolagen och missgärningsbalken
upplästes, och hon upplystes om att dessa lagrum voro hennes anklagare,
såvida hon hyste eller försvarade några mot den evangeliska läran
stridande meningar eller höll sig borta från gudstjänsten. I
fortsättningen uppträdde fru Cederberg visserligen mycket energiskt
1 H. J. Sivers, Historischer Bericht von einigen gar groben Schwärmern in
Ostgotland. Acta Historico-Ecclesiastica, IV, s. 397.
2 A. a., s. 29—32. Westling, a. a., s. 378 f. Även Henning, a. a., s. 245.
Rodén uppger (s. 31), att domkapitlet den 29/s beslöt tillskriva biskopen i
Skara. Beslutet gällde dock biskopen i Göteborg. Se prot. A I n:o 47, s. 210.
3 Huvudsakligen i E IV n:o 57 (Grebo). Där förvaras i original bl. a. de
av Rodén omnämnda skrivelserna från kyrkoherde Follin (s. 31) och prosten
Aschanius (s. 32). I E Illa n:o 51 förvaras Skara domkapitels svar med bil.
å Linköpings domkapitels förfrågan om Strokirchs verksamhet å Stora Bjurum
(Rodén, a. a., s. 31).
1 Aschanius’ brev av den 13/i0 1739 i E IV n:o 57.
5 Odenvik, a. a., s. 253 ff.
6 Förhöret efter protokollsutdrag i Kopieboken B I n:o 36, s. 295 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
