Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Walter Baetke, Das Heilige im Germanischen (Docent Helge Ljungberg) - Joh. Lindblom, Till frågan om förlagorna för 1541 års översättning av Gamla Testamentet, och Sven Kjöllerström, Tillkomsten av 1541 års bibel (Docent Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
granskningar och anmälningar
get av fascinosum uppenbarat för människorna; det vänliga, det yppiga
och fruktbärande i gudomens väsen blev aktuellt just i helgandet.
Genom vigningen markerades distansen mellan gudarna och
människorna, genom helgandet slogs en brygga mellan gudarna och
människorna.
Några väsentliga invändningar torde icke kunna resas mot
Baet-kes sakligt motiverade teser. Det måste hälsas med största
tillfredsställelse, att ett sådant arbete kunnat komma ut under dessa år. Utan
tvivel måste det, genom sin rikedom på uppslag, sin väl genomförda
tankegång och sin starka filologiska bakgrund, anses vara ett av de
allra märkligaste verk, som över huvud utkommit på den nordiska
religionshistoriens område.
Helge Ljungberg.
Joh. Lindblom, Till frågan om förlagorna för 1541 års
översättning av Gamla Testamentet. (Lunds Universitets årsskrift. N. F.
Avd. i. Bd 37. Nr 3.) Lund 1941. 36 s.
Sven Kjöllerström, Tillkomsten av 1541 års bibel. (Lunds
Universitets årsskrift. N. F. Avd. 1. Bd 37. Nr 4.) Lund 1941.
18 s.
I produktionen till bibeljubileet 1941 höra utan tvivel de båda
Lundaprofessorerna Lindbloms och Kjöllerströms bidrag till de mera
beaktans värda.
Prof. Lindblom påvisar, hur forskningen kring 1541 års svenska
bibel hittills levat i den föreställningen, att den tyska Lutherbibeln från
och med den lutherska helbibelns färdigställande 1534 utgjorde ett
enhetligt verk, medan i själva verket olika upplagor av denna avvika icke
litet från varandra. På grund av denna oklarhet har man vid
undersökningen av förlagorna till 1541 års svenska bibel icke kunnat komma
till rätta med vissa betydande avvikelser i denna från 1534 års
Lutherbibel, vilken man utan vidare ansett åsyftad i det svenska förspråket,
när där talas om Luthers tyska bibel som den viktigaste förebilden.
Lindblom gör nu gällande, att de svenska översättarna på många
ställen följt en upplaga av Luthers bibel från 1539. Förf. har givetvis icke
— såsom han själv är angelägen att framhålla — någon möjlighet,
att inom ramen för denna studie genomgående pröva
överensstämmelserna mellan denna och 1541 års Gamla Testamente (vilket ju är
föremålet för hans undersökning). Lindblom har emellertid jämfört somliga
av förspråken, vidare en rad randglossor samt slutligen en del
textställen. De påfallande likheter på alla dessa punkter, som förf. framdrager,
låter dock sammanhanget framstå fullt klart och övertygande. För
glossornas del finner förf., att den svenske översättaren medtagit allt
av verkligt saklig vikt och mycket av religiöst uppbyggligt värde. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
