- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
200

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i8o

nils beltzén

andra möjligheten av en olycklig utgång, för det tredje ett spolierande
i alla avseenden av familjeförmögenheterna. Gentemot dessa
synpunkter kunna anföras för det första sinnets villrådighet och ängslan
inför stora och plötsliga förändringar, för det andra ett uthånande
intill äreröriga sarkasmer, för det tredje inflyttning annorstädes ifrån
för att stärka det världsliga herraväldet, för segrare en helt välkänd
sak, vilket Polybios, Tacitus, Curtius och andra historieskrivare,
t. o. m. litteraturen och den heliga historien, erinra om. Skulle de
likväl besluta sig för att byta församling och fädernesland, skola
de få av fullaste hjärta allt stöd.1

Efter denna diskussion av olika möjligheter följer så ett
anknytande till den tankegång, som de rådsökande prästerna gåvo uttryck
åt, när de antydde sin ställning till de eventualiteter, vilka lätt nog
kunde inställa sig i samband med nya fientligheter:

»Tagen Ni detta till råds såsom goda män och vinnläggen Eder
tillitsfullt om att ånyo komma i mina händer2

Och han slutar sitt brev med att utbrista:
»Ständigt eder intill slutet (vester ad oram usq).»

Tydligen, och i synnerhet med kännedom om Jämtlands öden under
gångna århundraden, tänkte man sig knappast den nyss avslutade
freden såsom innebärande något för alltid avgjort. Såväl det högre
som det lägre prästerskapet i denna del av Trondhjems stift gjorde

1 »I. Pedem usqvam non eferre videntur svadere i) ministerium legitimo
modo et loco vobis comissum, et grex dominicus vobis traditus 2) incommoda
exitus 3) jactura rei undiqvae familiaris II. Subducendi vos autem rationes
sunt apparentes 1) animus dubie suspensus et in magnis atq subitaneis
muta-tionibus anxius 2) insultus subsannatione, etsi qvae dicteria förent probrosa
3) commigratio aliunde, qvarn firmandae dominationis ergo, victoribus
per-qvam familiarem, Polybius, Tacitus, Curtius, et alii historici, qvin literae et

res gestae sacrae commemorant.–-Si pie et bene subducta ratione,

locum et patriam mutare vestrum nonnulli consultum duxerint, non erimus
adeo inhumani, qvin animo vobis inserviendi futuri simus paratissimo.»

2 »Qvae vos boni consulite, et bona fide in meas pervenire denuo manus
operam date.» Daae, a. a., s. 101 f., känner till brevväxlingen mellan
jämtlandsprästerna och deras förra stiftschef men utnyttjar det icke tillräckligt.
Hans påstående, att Bredal i sitt svarsbrev uttryckt en önskan om att få sin
skrivelse i retur, måste bero på en feltolkning av den latinska textens »qvae

vos boni–-». Behm, a. a., s. 116, Bull, a. a., s. 223, och andra återge

alla okritiskt Daaes uppgift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free