Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Vreta klosters äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vreta klosters äldre historia
24i
verkade på en tid, då klostren blivit många i Norden, har funnit
skäl att uttryckligen låta exdrottningen framstå som pionjär för
klosterliv. Hon lever och verkar i kretsen av sina hovtärnor. Denna
krets liknar föga »ett tidigt kvinnokloster under en priorinna av
kunglig släkt».1
Enligt Ahnlunds uppfattning torde för övrigt Gunhilds krets ha
försvunnit med henne. Några forskare ha i den heliga Helena eller
Elin av Skövde velat igenkänna Inge den äldres gemål Helena.
Ahnlund, som avvisar denna tanke, analyserar ur sitt ämnes
synpunkt legenden om Helena av Skövde, som enligt legenden blivit
kanoniserad 1164. Då hon torde vara att räkna till missionstidens
helgon, kan man, säger Ahnlund, för hennes del enligt dåtida bruk
ganska säkert förutsätta två namn, alltså ett inhemskt nordiskt
namn vid sidan om furstinne- och helgonnamnet Helena.
Dubbelnamnet Helena-Gunhild är bestyrkt av att en dotter till Danmarks
konung Sven Estridsson på ett krucifix låtit ingravera orden:
Helena, som ock kallas Gunhild.
»Att ett namnpar som detta» — fortsätter Ahnlund — »hölls
tillhopa inom två på varandra följande generationer av samma släktkrets
får väl anses mer än troligt. Konung Svens frånskilda svenska gemål
Gunhild kan följaktligen mycket väl därjämte ha burit namnet
Helena, om hon icke snarare bör ha gjort det; och självfallet glömdes
detta namn i så fall icke i en gravskrift över henne. För att återkomma
till legenden om Helena av Skövde, hur konturlös den är, motsäger den
icke utan styrker snarare kombinationen. Hon är av ädel härkomst;
hennes äktenskap tillhör det förflutna, när den tunna handlingen
börjar, men den ännu unga kvinnan vägrar att ingå något nytt. Detta var
för tiden något mycket ovanligt, varom också legendförfattaren visar
sig livligt medveten i samma anda som Saxo. Helena viger sig i stället
som en Herrens tjänarinna åt ett helgat liv. Ett av de få mera konkreta
dragen i legenden om henne är uppgiften, att hon nitälskade för kyrkans
prydnad: dilexit decorum domus dei.
Helena av Skövde, sådan legenden framställer henne, representerar
en kvinnotyp, ett kyrkligt kvinnoideal, som har sin säkert givna plats
i de svenska nunneklostrens föga kända förhistoria.»2
För studiet av det svenska klosterväsendets förhistoria saknar
1 Ahnlund erinrar (s. 309) om att redan Strinnholm sett i Gutha-Gunhild
en föregångerska till iioo-talets klostergrundare.
2 Historisk tidskrift, 1945, s. 310 f. (i not hänvisning till legenden,
Scrip-tores rerum Suecicarum medii ævi, III: 2, s. 136).
16- 45681 Kyrkohist. Årsskrift 1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
